Nyvångverket

Nyvångverket

Nyvång reningsverk från ovan.

Nyvångsverket ligger strax utanför Åstorp. Verksamhetsområdet omfattar Åstorp, Björnås, Hyllinge, Nyvång och Grytevad. Cirka 13 000 personer är anslutna. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet rinner ut i Humlebäcken som nedströms ansluter till Vegeå som mynnar i Skälderviken.

Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som till exempel papper och trasor avskiljs. Därefter leds vattnet till ett luftat sandfång. Här låter man större partiklar som sand och grus sjunka till botten. Här doseras också fällningskemikalie som fäller ut fosfor från avloppsvattnet. Flockar bildas och avskiljs i efterföljande försedimenteringsbassänger. I anslutning till sandfånget finns också ett så kallat fettfång, där fett ansamlas och avskiljs.

Efter den mekaniska och kemiska reningen går vattnet vidare till den biologiska reningen som börjar med två parallella biobäddar. I biobäddarna växer mikroorganismer på ett bärarmaterial av sten. Mikroorganismerna förbrukar främst organiskt material och omvandlar ammonium till nitrat, s.k. nitrifikation. Från biobäddarna leds vattnet till mellansedimenteringsbassänger för avskiljning av bioslam. Vattnet pumpas sedan vidare till den andra delen av den biologiska reningen, en aktivslamanläggning där nitrat omvandlas till kvävgas och lämmar vattnet upp till atmosfären (s.k. denitrifikation). I denna process doseras etanol för att bakterierna ska kunna utföra sitt arbete. Vattnet leds sedan till slutsedimenteringsbassänger där slammet får sjunka till botten. En delström av slammet pumpas tillbaka in till aktivslamprocessen (returslam) medan det överskott av slam som genereras av slamproduktionen tas ut från processen (överskottsslam).

Slutligen poleras vattnet genom sandfilter. Det filtrerade avloppsvattnet leds sedan ut till Humlebäcken som nedströms mynnar i Vegeå.

I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam. I rötkammaren bryts organiskt material ner under anaerob nedbrytning av mikroorganismer och biogas bildas. Slam från närliggande Kvidinge RV och Ekeby RV tas emot på Nyvångsverket i slamlager innan det pumpas in i rötkammaren tillsammans med slammet från Nyvångsverket. Biogasen som bildas används för intern uppvärmning och överskottsgasen facklas.

Det rötade slammet avvattnas med skruvpressar innan det transporteras bort för omhändertagande av extern entreprenör och används som anläggningsjord.

Vid avvattningen av slammet erhålls ett rejektvatten. Rejektvattnet behandlas i ett separat biologiskt reningssteg som kallas SBR, där organiskt material bryts ner och kväve omvandlas till kvävgas. Det behandlade rejektvattnet tillförs huvudprocessen efter biobäddarna.