Nyvångverket

Nyvångsverket ligger strax utanför Åstorp. Verksamhetsområdet omfattar Åstorp, Björnås, Hyllinge, Nyvång och Grytevad. Cirka 13 000 personer är anslutna. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet rinner ut i Humlebäcken som nedströms ansluter till Vegeå som mynnar i Skälderviken.

Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där föroreningar som till exempel papper och trasor avskiljs. Därefter leds vattnet till ett luftat sandfång, där större partiklar som sand och grus sjunker till botten. I anslutning till sandfånget finns en oluftad del (avskild med en mellanvägg) där fett ansamlas och avskiljs, så kallat fettfång. I sandfånget doseras även fällningskemikalie för att fälla ut fosfor och partiklar till flockar. I efterföljande försedimentering sjunker flockarna till botten och avskiljs som slam.

Efter den mekaniska och kemiska reningen går vattnet vidare till den biologiska reningen som börjar med två parallella biobäddar. I biobäddarna växer mikroorganismer på ett bärarmaterial av sten. Mikroorganismerna förbrukar främst organiskt material och omvandlar ammonium till nitrat, s.k. nitrifikation. Från biobäddarna leds vattnet till mellansedimenteringsbassänger för avskiljning av bioslam. Vattnet pumpas sedan vidare till den andra delen av den biologiska reningen, en aktivslamanläggning där nitrat omvandlas till kvävgas och lämmar vattnet upp till atmosfären (så kallad denitrifikation). I denna process doseras etanol för att bakterierna ska kunna utföra sitt arbete. Vattnet leds sedan till slutsedimenteringsbassänger där slammet får sjunka till botten. En delström av slammet pumpas tillbaka in till aktivslamprocessen (returslam) medan det överskott av slam som genereras av slamproduktionen tas ut från processen (överskottsslam).

Slutligen poleras vattnet genom sandfilter. Det filtrerade avloppsvattnet leds sedan ut till Humlebäcken som nedströms mynnar i Vegeå.

I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam. I rötkammaren bryter mikroorganismer ner organiskt material i en anaerob (syrefri) miljö och biogas bildas. Slam från närliggande Kvidinge RV tas emot i ett slamlager innan även det pumps in i rötkammaren.  Biogasen som bildas används för intern uppvärmning och överskottsgasen facklas.

Det rötade slammet avvattnas med skruvpressar innan det transporteras bort för omhändertagande av extern entreprenör och används på åkermark eller som anläggningsjord.

Vid avvattningen av slammet erhålls ett rejektvatten. Rejektvattnet behandlas i ett separat biologiskt reningssteg som kallas SBR, där organiskt material bryts ner och kväve omvandlas till kvävgas. Det behandlade rejektvattnet tillförs huvudprocessen efter biobäddarna.