Svalöv reningsverk

Svalöv reningsverk

Svalöv reningsverk från ovan.

Svalövs reningsverk byggdes ursprungligen under 1950-talet, men byggdes nästan helt om under 1970-talet. Till reningsverket kommer spillvatten från Svalöv tätort och Torrlösa samhälle. Antalet anslutna personer är cirka 4000. Spillvattnet renas både mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipienten Svalövsbäcken.

Den mekaniska grovreningen består av ett galler i vilket stora föroreningar som papper och trasor avskiljs. I efterföljande sandfång avskiljs sand och grus som får sjunka till botten. Efter sandfånget leds sedan vattnet in i försedimenteringen där större partiklar får sedimentera till botten. Avloppsvattnet pumpas sedan vidare till den biologiska reningen som består av en biobädd vars material utgörs av plast. På plasten växer mikroorganismer som främst reducerar organiskt material, men omvandlar även ammonium till nitrat i en process som kallas nitrifikation.

I det följande kemiska reningssteget tillsätts en fällningskemikalie, vars syfte är att fälla ut fosfor i vattnet. Den utfällda fosforn bildar flockar som i slutsedimenteringsbassängen sjunker till botten och avskiljs. Vattnet får därefter passera ett filter bestående av finkornig sand för att avlägsna kvarvarande partiklar. Det renade vattnet leds slutligen ut i den intilliggande recipienten Svalövsbäcken.

Slammet som har bildas vid reningsprocessen, det vill säga partiklarna som har sedimenterats till botten av sedimenteringsbassängerna, förtjockas och avvattnas med centrifug. Det avvattnade slammet lagras på en slamplatta innan det transporteras bort för omhändertagande av extern entreprenör och används på åkermark eller som anläggningsjord.