Vad händer i reningsverket?

Det använda vattnet rinner ut i avloppsledningar under marken och tar det till ett av våra reningsverk. Reningsverken är utformade efter utsläppskrav, anpassade efter hur känslig naturen är där det renade avloppsvattnet ska släppas ut. Reningsstegen kan därför se olika ut på olika reningsverk. Gemensamt är att reningen vanligtvis sker i tre steg: mekanisk rening, biologisk rening och kemisk rening.

Mekanisk rening

När vattnet kommer in till reningsverket passerar det först ett galler där skräp som tops, bindor, tamponger, kondomer och våtservetter fastnar. De här sakerna borde inte ha hamnat i avloppet eftersom det är avfall och ska läggas i restavfallet i din soptunna. Vidare fortsätter ofta vattnet till ett sandfång och/eller försedimentering. Det är en eller flera bassänger där sand och andra tyngre partiklar sjunker till botten och tas bort.

Biologisk rening

I den biologiska reningsprocessen renas avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer. Organiskt material, kväve och fosfor tas upp och omvandlas av mikroorganismerna. Processteget kan se olika ut på olika reningsverk och kan till exempel bestå av luftade bassänger med slam där mikroorganismerna lever eller biobäddar som vattnet strilar igenom där mikroorganismerna växer på sten-/eller plastmaterial. För att mikroorganismerna ska kunna utföra sitt arbete behöver de syre och i vissa fall även tillsats av näring i form av t.ex. etanol, för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. När kväve renats fullständigt lämnar det reningsverket som kvävgas och går upp till atmosfären medan fosfor och organiskt material binds i slam som separeras från vattnet i sedimenteringsbassänger.

Kemisk rening

Oftast räcker inte den biologiska reningen av fosfor, utan den behöver kompletteras med en kemisk rening. Detta sker genom att tillsätta en kemikalie till vattnet. Kemikalien fungerar som en magnet och drar till sig fosforn, klumpar ihop sig och sedimenterar till bottnen av bassängen och avlägsnas som ett slam.

Biogas och växtnäring

Under mekanisk, biologisk och kemisk rening bildas slam. Slammet samlas upp och förtjockas. På vissa reningsverk går slammet sedan till en rötkammare där bakterier bryter ner slammet och bildar biogas. Gasen kan användas för t.ex. uppvärmning eller drivmedel. Slutligen avvattnas slammet med hjälp av en centrifug eller en skruvpress för att minska andelen vatten i slammet. Det avvattnade slammet kan användas för exempelvis växtnäring på åkermark eller anläggningsjord.

Renat vatten

När vattnet är färdigrenat, kontrolleras det och släpps sedan ut i recipienten som kan vara en sjö, ett hav eller ett vattendrag beroende på var avloppsreningsverket ligger.

Bräddning

Vid regn och snösmältning kan dagvatten orsaka höga vattenflöden in till reningsverken. Reningsverken har inte alltid kapacitet att ta emot allt detta vatten utan en del bräddas ut till recipienten, på vissa verk delvis renat och andra verk i princip orenat. Dock innebär de höga flödena att vattnet är mycket utspätt och innehåller mindre föroreningar än det normalt gör.