Vid Ekebro avloppsreningsverk behandlas avloppsreningsvatten från Bjuvs tätort samt samhällena Gunnarstorp, Billesholm och Norra Vram. Dessutom behandlas processavloppsvatten från en del verksamheter inom verksamhetsområdet. Totalt renas vatten från motsvarande cirka 11 000 personer. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet rinner ut i Bjuvsbäcken, för att sedan ansluta till Vegeå som mynnar i Skälderviken. Vattnet får först passera ett s.k. rensgaller där större föroreningar som papper och trasor avlägsnas. Sedan pumpas det till ett sandfång där grus och sand avskiljs. I utflödet från denna bassäng tillsätts fällningskemikalie för att fälla ut fosfor och organiskt material från

Vid Ekeby avloppsreningsverk behandlas avloppsvatten från Ekeby tätort samt flera mindre närliggande områden. Omkring 3 500 personer är anslutna. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet rinner ut i Bökebergsbäcken för att sedan ansluta till Vegeå som mynnar i Skälderviken. Inkommande avloppsvatten pumpas först upp till ett rensgaller. I rensgallret avskiljs partiklar större än 3 mm i diameter såsom papper och trasor. Vattnet rinner sedan vidare till ett sandfång där grus och sand avskiljs. Sedan doseras fällningskemikalie för att fälla ut fosfor och organiskt material, så kallad förfällning. Den utfällda fosforn separeras tillsammans med stora partiklar

Verksamhetsområdet omfattar Kvidinge samhälle och Sönnarslöv. Cirka 1900 personer är anslutna. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet leds sedan ut i en bäck som senare mynnar i Rönne å. Avloppsvattnet som kommer till Kvidinge reningsverk passerar först ett rensgaller. Där avskiljs större partiklar som papper och trasor mm. Efter gallret leds vattnet till en biologisk rening som består av en aktivslamanläggning. Här bryter mikroorganismer ner organiskt material och tar upp näringsämnen som kväve och fosfor. I inloppet till den biologiska reningen tillsätts fällningskemikalie för fällning av fosfor genom så kallad simultanfällning. Vattnet tillsammans med det

Vid Kågeröd avloppsreningsverk behandlas avloppsvatten och industrivatten från verksamhetsområdet som omfattar Kågeröds tätort. Antalet anslutna personer uppgår till strax över 1 500. Tillkommer gör vatten från industrin, motsvarande ytterligare ca 1100 personer. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Det renade vattnet rinner sedan ut i den intilliggande recipienten Vegeå. Reningsverket har två inkommande strömmar, den ena innehåller kommunalt avloppsvatten och den andra industriavloppsvatten. Dessa två strömmar renas först separat innan vatten från de två strömmarna möts vid det biologiska reningssteget för fortsatt rening. Det kommunala spillvattnet renas först mekanisk. Vattnet får passera ett galler i vilket stora föroreningar

Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats i flera etapper för att anpassas efter nya tekniska förutsättningar och miljökrav. På reningsverket renas idag vattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Det renade vattnet leds ut till Öresund med en utloppsledning i hamnområdet. Upptagningsområdet för Lundåkraverket omfattas av Landskrona tätort, Glumslöv, Ålabodarna, Sundvik, Härslöv, Norra Vadensjö, Annelöv, Kvärlöv, Saxtorp, Häljarp, Ven, Asmundtorp, Råga Hörstad, Munkebäck, Tullstorp samt avloppsvatten från Teckomatorp, Billeberga och Tågarp i Svalövs kommun. Totalt renas spillvatten från ca 46 000

Två minireningsverk togs i drift under 2021, ett i Svedberga och ett i Axelvold. Minireningsverken har mekanisk, biologisk och kemisk rening. Minireningsverken är uppbyggda på liknande sätt som de konventionella reningsverken. Den mekaniska grovreningen består av en slamavskiljare där större partiklar sjunker och bildar en klarfas av vatten. Klarfasen leds vidare till två seriekopplade biobäddar, fyllda med små plastmaterial där det byggs det upp en biofilm av bakterier som hjälper till med reduceringen av organiskt material samt kvävereduceringen. I biobäddarna fortsätter större partiklar att sedimentera mot bottnen. Efter biobäddarna tillsätts fällningskemikalie för att reducera den fosfor som finns i vattnet.

Nyvångsverket ligger strax utanför Åstorp. Verksamhetsområdet omfattar Åstorp, Björnås, Hyllinge, Nyvång och Grytevad. Cirka 13 000 personer är anslutna. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet rinner ut i Humlebäcken som nedströms ansluter till Vegeå som mynnar i Skälderviken. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper och trasor m.m. avskiljs. Därefter leds vattnet till ett luftat sandfång. Här låter man större partiklar som sand och grus sjunka till botten. Här doseras också fällningskemikalie som fäller ut fosfor från avloppsvattnet. Flockar bildas och avskiljs i efterföljande försedimenteringsbassänger. I anslutning till sandfånget finns också

Oderljunga reningsverk i Perstorps kommun är ett av NSVAs mindre reningsverk och tar emot spillvatten från cirka 400 personer. Verksamhetsområdet är Oderljunga och Häljalt tätorter med omnejd. Spillvattnet renas både mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Reningsverket består av en aktivslambassäng med en gravitationsförtjockare och en slambassäng. Det renade vattnet släpps till en infiltrationsbädd och senare ut i Oderljungabäcken. Inkommande vatten rensas först på större skräp i ett galler och leds sedan till den biologiska aktivslambassängen där bakterier bryter ner organiskt material och tar upp närsalter så som kväve och fosfor. Bakterier utför även en kvävereningsprocess som kallas nitrifikation som innebär att

Perstorp avloppsreningsverk tar emot spillvatten från tätorten Perstorp med omnejd och omkring 6500 personer är anslutna. Spillvattnet renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt innan det släpps via en våtmarksanläggning ut till Rönne Å, via Perstorpsbäcken och Bäljane Å. Det inkommande vattnet rensas först mekaniskt på större föroreningar via ett galler, sedan rinner det vidare till ett sandfång där grus och sand avskiljs. Vattnet leds vidare till försedimenteringsbassänger där partiklar tillåts att sjunka till botten och separeras från vattnet. Därefter renas vattnet biologiskt genom en biobädd. Biobädden består av ett plastmaterial där bakterier och mikroorganismer växer som en biofilm. Vattnet pumpas upp

Avloppsreningsverket i Röstånga byggdes under 1950-talet men har sedan dess byggts ut i etapper. Verksamhetsområdet omfattar Röstånga tätort och antalet anslutna personer är närmare 950 personer. Spillvattnet renas både mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipienten Lilla Bäljane å. Den mekaniska grovreningen består av ett galler i vilket stora föroreningar såsom papper och trasor avskiljs. Efter gallret leds vattnet till en biologisk aktivslamanläggning i form av en ringkanal. I det biologiska reningssteget bryter bakterier, som växer i flockar, ner organiskt material och tar upp närsalter som kväve och fosfor. Bakterier utför även nitrifikation, en kvävereningsprocess

Skånes Fagerhults reningsverk är beläget i Skånes Fagerhult vid Fedingesjön. Reningsverket tar emot spillvatten från Skånes Fagerhults tätort med omnejd vilket motsvarar ca 700 personekvivalenter. Spillvattnet renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt innan det, via ett två kilometer långt rör, släpps till norra delarna av Fedingesjön. Inkommande spillvatten renas först mekaniskt på större skräp via ett rensgaller, sedan leds vattnet till den biologiska reningsbassängen där bakterier och mikroorganismer i ett så kallat aktivt slam bryter ner organiska föreningar och närsalter. Det biologiska slammet avskiljs sedan i en sedimenteringsbassäng där klarfasen går vidare till den kemiska reningen. Aluminiumsulfat tillsätts till vattnet som

Svalövs reningsverk byggdes ursprungligen under 1950-talet, men byggdes nästan helt om under 1970-talet. Till reningsverket kommer spillvatten från Svalöv tätort och Torrlösa samhälle. Antalet anslutna personer är ca 4000. Spillvattnet renas både mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipienten Svalövsbäcken. Den mekaniska grovreningen består av ett galler i vilket stora föroreningar som papper och trasor avskiljs. I efterföljande sandfång avskiljs sand och grus som får sjunka till botten. Efter sandfånget leds sedan vattnet in i försedimenteringen där större partiklar får sedimentera till botten. Avloppsvattnet pumpas sedan vidare till den biologiska reningen som består av en

Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket renar kommunalt och industriellt avloppsvatten från tätorterna Torekov, Västra Karup, Grevie och Förslöv samt från de mindre orterna Hov, Rammsjö, Killebäckstorp och stora delar av den kustnära bebyggelsen mellan Stora Hult och Torekov. Antalet bofasta personer är ca 5 000, utöver dessa tillkommer sommarbelastningen under turistsäsongen. Inkommande vatten renas först mekaniskt genom en så kallad rotosil. Detta är ett roterande silgaller som tar bort föroreningar större än 3 mm, exempelvis papper och tvättlappar. Rotosilen följs av ett luftat sandfång

Öresundsverket togs i drift 1974 och ligger nära färjeläget i Helsingborg. Omkring 138 000 personer samt en mängd större och mindre industrier är anslutna till reningsverket, som tar emot i genomsnitt 55 000 kubikmeter vatten varje dygn. Öresundsverket är ett av Sveriges största reningsverk som enbart drivs med biologisk fosforavskiljning, det vill säga inga kemikalier tillsätts normalt för att rena vattnet från fosfor. Vid flödestoppar finns utjämningsbassänger till vilka vattnet kan pumpas. Där är det möjligt att tillsätta fällningskemikaler för avskiljning av fosfor och syreförbrukande ämnen vid behov. Först renas vattnet mekaniskt genom ett galler. I gallret rensas material som

Örkelljunga reningsverk är beläget söder om Örkelljunga centrum och renar vatten från Örkelljunga tätort samt från samhällena Eket, Åsljunga och Skånes Värsjö. Vid reningsverket omhändertas även slam från ett mindre reningsverk i Skånes Fagerhult och externslam från trekammarbrunnar och slutna tankar. Spillvattnet renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt innan det släpps till recipienten Rönne Å via Pinnån. Det inkommande spillvattnet renas först mekaniskt på större föroreningar och skräp via ett galler, här avlägsnas till exempel tvättlappar, mensskydd och annat som inte bör spolas ner i toaletten. Vattnet rinner sedan vidare till ett ej luftat sandfång där grus och sand avskiljs. Därefter