PFAS

PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för en grupp industriellt framställda kemikalier. Eftersom PFAS inte bryts ner i naturen sprids de till grundvatten och vattendrag, det vatten vi gör dricksvatten av.

PFAS förekommer dels i mat som fisk, frukt och ägg, dels i en lång rad vanliga konsumentprodukter som kläder, kosmetika, spolglans, livsmedelsförpackningar och impregneringssprayer. Naturskyddsföreningen i Sverige uppger att vi får i oss den mesta mängden PFAS genom inandning och från mat. Ungefär 20 procent av den totala mängden PFAS vi får i oss uppskattas komma från vatten.

NSVA har regelbundet analyserat PFAS sedan år 2014 när Livsmedelverket införde en frivillig åtgärdsgräns. I stort sett har endast låga värden under åtgärdsgräns eller inga halter alls påvisats i ägarkommunerna. I enstaka fall har halter över åtgärdsgräns upptäckts, dessa brunnar har då tagits ur bruk. NSVA fortsätter att analysera PFAS i samtliga ägarkommuner för att säkerställa att det levererade vattnet håller sig inom gränsvärdena. Så här ser det ut med PFAS i dricksvattnet i januari 2024:

  • Några brunnar i Förslöv i Båstads kommun visade år 2014 förhöjda halter av PFAS. En brunn med höga halter togs ur drift omedelbart och NSVA minskade användningen av ytterligare en brunn där halterna var förhöjda, men under åtgärdsgränsen. PFAS-förekomsten var en del av beslutsunderlaget för att ansluta sydsidan av kommunen till Sydvatten.
  • I de norra delarna av Båstad som försörjs av lokala vattenverk och i Örkelljunga kommun har PFAS-halter registrerats under det kommande gränsvärdet. I Åstorps kommun visar provtagningar ingen förekomst av PFAS.
  • De senaste analyserna visar att några brunnar anslutna till Perstorps och Toarps vattenverk i Perstorps kommun har halter av PFAS runt det nya gränsvärdet som införs år 2026. När vattnet behandlats i vattenverken bedöms halterna i dricksvattnet ligga under det kommande gränsvärdet.
  • I Helsingborg har PFAS registrerats som ligger under det kommande gränsvärdet. Kommunerna Båstad, Bjuv, Landskrona och delar av Svalöv, har Sydvatten, som producerar dricksvattnet, en bevakning av PFAS-halterna som även de ligger under det kommande gränsvärdet.

NSVA genomför löpande provtagningar i alla kommuner för att säkerställa att det levererade dricksvattnet håller sig inom gränsvärdena. I Perstorps kommun arbetar vi vidare med att förbättra dricksvattenkvaliteten och en långsiktig lösning med ny vattenförsörjning.

Tabellen visar svaren på provtagning av PFAS21 och PFAS4 genomförd i februari 2024.
ND betyder att halten är under detektionsgränsen.

Kommun PFAS21 (ng/l) PFAS4 (ng/l)
Bjuv 2,9 0,89
Ekeby 2,9 0,8
Båstad norr ND ND
Båstad syd 5,7 1,4
Helsingborg 5,7 1,4
Landskrona 3,3 0,83
Perstorp 1,4-3,3 1,4-2,9
Svalöv 3 0,81
Röstånga ND ND
Stenestad 0,57 0,57
Åstorp ND ND
Örkelljunga 0,3 0,3
Eket 1,4 1

Livsmedelsverket införde en rekommendation år 2014 att elva olika PFAS-ämnen (PFAS-11) skulle undersökas i dricksvatten. Åtgärdsgränsen sattes till 100 nanogram per liter, det vill säga att om halten är lägre än detta behövs inga åtgärder vidtas.

Ny lagstiftning

Från och med år 2026 införs gränsvärden för PFAS-4 och PFAS-21 i EU-lagstiftningen. För PFAS-4 kommer gränsvärdet vara 4 nanogram per liter och för PFAS-21 90 nanogram per liter.

Uppströmsarbete

För att upptäcka var PFAS kan komma in i miljön bedriver vi så kallat uppströmsarbete. Det betyder att vi spårar vem som släpper ut vad i avloppet, och ökade kontroller kommer att bli ännu viktigare i framöver.

Fakta om PFAS

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för över 10 000 närbesläktade ämnen. PFAS-ämnen finns inte naturligt utan alla är framställda av människan och används i många vardagsvaror. Det är en grupp mycket stabila ämnen som inte bryts ner i naturen utan finns kvar i någon form för alltid. Många PFAS-ämnen misstänks också vara skadliga och kan ansamlas i djur och människor. Eftersom de inte bryts ner sprids de till grundvatten och vattendrag, det vatten vi gör dricksvatten av.

Mer information om PFAS hittar du på: livsmedelsverket.se, kemi.se samt sydvatten.se.

Vardagsprodukter som innehåller PFAS

  • Bakformar
  • Bilklädsel
  • Bordsduk
  • Fritidskläder
  • Insektsmedel
  • Kartong
  • Kosmetika
  • Skidvalla
  • Allväderskläder
  • Stekpannor med non-stickbeläggning.

Frågor och svar om PFAS

Nej. PFAS är mycket svårt att avskilja i vattenverksprocesser. Målsättningen är att använda grundvatten med halter under gränsvärdet för att producera dricksvatten.

NSVA tar vattenprover på alla vattentäkter i alla kommuner för att mäta PFAS.

Olika företag och myndigheter har använt och använder PFAS i sina produkter och processer vilket leder till att kemikalierna släpps ut i miljön. Då PFAS inte är naturligt nedbrytbart krävs aktiv rening för att sanera. När de väl nått miljön sprids kemikalierna via vatten, luft och mark. På detta sätt hamnar PFAS även i vårt dricksvatten.

Ingen kommun har dricksvatten som överskrider gränsvärdet eller ligger långt under det kommande lägre gränsvärdet som införs 2026.

Vi bevakar vad som händer nationellt och i EU med mätmetoder och om gränsvärden ändras för olika PFAS-material.

När PFAS väl nått grundvattnet stannar det kvar och är i nuläget inget NSVA kan rena bort. PFAS är svåra att bryta ner i reningsprocessen.

NSVA har ingen verksamhet som förorenar vattnet med PFAS. Däremot slår vi larm till närmsta tillsynsmyndighet, oftast kommunens miljöavdelning, om vi upptäcker PFAS genom våra kontroller av dricksvattnet.

Nej. Vad du kan göra är att vara en medveten konsument och kräva att produkter du köper inte ska innehålla PFAS, eller välja bort produkter som innehåller PFAS. Läs mer på kemi.se om vilka produkter som brukar innehålla PFAS.

PFAS är ett samlingsnamn på cirka 4 200 olika kemiska preparat som vi människor framställt. De används i ett stort antal produkter och tar extremt lång tid innan de bryts ner. Det gör att ämnena återfinns nästan överallt i miljön, både i vårt dricksvatten och vår mat. Kemikalierna används i stor utsträckning på grund av sin förmåga att stå emot vatten, fett och smuts. I dag känner vi till cirka 10 000 olika PFAS. Bland annat räddningstjänsten har tidigare använt det i släckningsskum. PFAS finns i GoreTex, kläder som har en beläggning för att vara vattenfrånstötande eller luktreducerande, det finns i teflon i stekpannan, i plastredskap som används i köket, med mera. Enkelt kan man säga att allt som är lätt att torka av och som stöter bort vatten, till exempel en halvblank bordsyta, innehåller PFAS.

Vanligtvis får vi i oss PFAS genom mat, inomhusmiljö och dricksvatten. Dessa orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.

Sverige är ett föregångsland i PFAS-frågan. Vår åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten var redan 2014 lägre än de gränsvärden som nu ingår i EU:s nya dricksvattendirektiv. Livsmedelsverkets nya gränsvärde för PFAS4 som börjar gälla 2026, LIVSFS 2022:12, är betydligt lägre än det som finns i direktivet. Detta innebär resurs- och tidskrävande insatser så som utredning, planering och byggande. Berörda vattenverk kommer att behöva installera än mer avancerad rening. Flera VA-organisationer är redan nu i gång med arbetet för att klara det nya lägre gränsvärdet till 2026.

Ja, branschföreningen Svenskt Vatten räknar med att det kostar sex miljarder i investeringskostnader och en miljard per år i driftkostnader för de svenska reningsverken.