Kasta inte skräp i gatubrunnen

Film

Kasta inte skräp i gatubrunnen

Nedskräpning är ett stort problem. Skräp kastas både på marken och i gatubrunnarna. När det regnar sköljs skräpet ner i dagvattensystemen och rinner ut i närliggande vattendrag. Till sist hamnar det i havet. 

Skräp skadar

I naturen skadar skräpet växter och djur.  Sjöfåglar och andra marina djur trasslar in sig i plasten eller misstar den för mat. Plast blir också till mikroplast när den hamnar i naturen och kan tränga in i de marina djurens celler och vävnader.

Även vi människor påverkas. Skräpet rinner ut i vatten som vi ska göra dricksvatten av, på marker där våra barn leker eller på badplatsen där vi badar.

Havet börjar här - skräp kastas i dagvattenbrunn.

1 miljard fimpar slängs varje år

Cigaretter och snus är det vanligaste skräpet i tätorter. Varje år slängs 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige enligt en undersökning som Håll Sverige Rent har gjort. Fimpen innehåller ämnen som är skadliga för naturen, bland annat kadmium och plast.

Släng skräpet i soptunnan

Släng skräpet i soptunnan där det hör hemma. På vissa allmänna platser finns det möjlighet att källsortera förpackningar och tidningar. Dessa återvinns och blir till råvara för nya produkter. Restavfall förbränns och blir till fjärrvärme och el.

Hantera förorenat vatten rätt

Tänk också på att inte tvätta bilen, sopkärlet, skottkärran och låta smutsvattnet rinna ner i gatubrunnen. Speciellt viktigt är detta om vattnet innehåller kemikalier, målarfärg, betong eller andra skadliga ämnen.

Tack för att du tar hand om vårt vatten.

Frågor och svar

Regn, snö och hagel som rinner av från tak, gator och andra hårda ytor kallas för dagvatten. Dagvatten renas inte på reningsverk som många tror, utan leds genom gatubrunnar direkt ut i åar, sjöar och hav.

Syftet med dagvattensystemet är att förhindra att det blir översvämningar genom att leda bort regn och smältvatten.

Om dagvatten skulle ledas till avloppsreningsverk, som det gör i en del äldre områden kan ledningsnät och avloppsreningsverk överbelastas vid kraftiga regn och orsaka översvämningar och bräddningar. Avloppsreningsverken är inte heller utformade för att rena vatten från föroreningar som till exempel tungmetaller och olika kemikalier som tyvärr finns i dagvattnet. Kombinerade ledningssystem håller därför på att succesivt byggas bort.

Föroreningar som finns på asfalt, byggnader och fordon sköljs med regnvattnet ner i dagvattensystemet. Det behövs därför hållbara lösningar för hur dagvatten hanteras. Dagvattensystem behöver utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten.

Det är viktigt att inte ytterligare belasta dagvattensystemet med föroreningar från till exempel skräp och biltvättsvatten. Genom att hålla nere mängden föroreningar ökar vi möjligheterna att ta hand om föroreningarna i dagvattnet på naturlig väg.

Cigaretter och snus står för det största delen av skräpet. Men även tuggummi, plast och papper är vanligt skräp.

  • Fimp: 66,6%
  • Snus: 11,2%
  • Papper/kartong: 7,3%
  • Glas: 1,6%
  • Plast: 7,2%
  • Metall: 2,3%
  • Organiskt: 1,7%
  • Annat: 2,1%

Källa: Håll Sverige Rent

Cigarrettfiltret består till stor del av cellulosaacetat som är en slags plast. Plasten bryts ner till mikroplast när den hamnar i naturen.

I filtret fastnar också farliga ämnen från tobaken, bland annat kadmium som också finns i batterier. Studier visar att lakvatten från fimpar är akut giftigt för fiskar.

Varje år slängs runt 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år. Det motsvarar ungefär 108 ton plast som hamnar i våra utemiljöer.

Källa: Håll Sverige Rent

Globalt sett är plast ett välkänt problem i våra hav. Även i Sverige är problemen stora. Varje timme spolas skräp i land på Bohuskusten motsvarande fem fulla badkar.

Plast bryts ned väldigt långsamt i naturen. En plastmugg kan finnas kvar i 100 år. I svenska hav tar det extra lång tid eftersom vattnet är kallt och solljuset inte är så starkt. Plasten som hamnar i havet bryts sönder till mindre och mindre bitar. Bitarna blir till slut mikroplast som för alltid svävar runt i havet. När djur äter plast istället för mat blockeras deras matsmältning och djuren kan hindras i sin tillväxt, förgiftas och i värsta fall dö. Vi människor får också i oss mikroplasterna när vi äter fisk och skaldjur.

Kunskapsluckorna är fortfarande stora när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur.

Källa: Håll Sverige Rent och havet.nu

En utredning Naturvårdsverket visar att de största källorna av mikroplast i Sverige kommer från framför allt genom slitage av däck från vägar, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, läckage av granulat från konstgräsplaner och nedskräpning.

Källa: Naturvårdsverket