NSVAs utredning om Bjuvs dagvattensystem är klar
Resultatet visar att största delen av dagvattensystemet i Bjuvs tätort är underdimensionerat enligt dagens branschkrav. Översvämningarna hade troligtvis inte kunnat undvikas även om tätorten hade haft ett rätt dimensionerat system. Hur många fastighetsägare som får ersättning för översvämningsskador är fortfarande oklart. Varje ersättningskrav behandlas separat utifrån resultatet av utredningen.
Den 15 juni orsakade våldsamma regn stora problem med översvämningar i Bjuvs kommun. Det regnade 67 millimeter på några få timmar. Det är ett såkallat 66-årsregn, det vill säga ett så kraftigt regn att det statistiskt återkommer vart sextiosjätte år. Till dags dato har NSVA fått in sammanlagt 344 anmälningar om översvämningar i Bjuvs kommun.
En utredning, två rapporter
NSVA är nu klar med utredningen som startades direkt efter sommarens översvämningar. Utredningen består av två rapporter. Den första rapporten är en datorsimulering, en så kallad modellering, av ledningarna för dagvatten i Bjuvs tätort. Rapporten har gjorts av konsultbolaget Tyréns.
– Med hjälp av modelleringen har konsulten räknat ut dagvattensystemets kapacitet i förhållande till de nationella branschkrav som ställs på befintliga dagvattensystem. Detta har gjorts genom att testa olika typer av regnscenarion, säger Åsa Peetz, chef för avdelning Ledningsnät och projekt på NSVA.
Modellen har avgränsats geografiskt till de områden i Bjuvs tätort där det har kommit in flest anmälningar om översvämningar. Översvämningsärenden utanför modellområdet utreds separat.
Rapport nummer två är NSVAs egen. I denna kan man bland annat läsa mer om orsakerna till översvämningarna, om avvikelser i dagvattensystemets drift som har upptäckts i samband med efterarbetet och förslag på åtgärder för att minska risken för översvämningar i framtiden.
– När det gäller avvikelser i driften handlar det bland annat om trädrötter och sediment i ledningar som vi har hittat på vissa ställen. Vi bedömer att detta har minskat ledningskapaciteten på dessa sträckor, säger Åsa Peetz.
Resultatet av utredningen
NSVAs utredning visar att största delen av dagvattensystemet i Bjuvs tätort är underdimensionerat enligt de branschkrav som ställs idag. Dessa krav säger att dagvattensystem ska klara av att transportera undan regnvatten från ett så kallat tioårsregn, det vill säga ett regn som statistiskt återkommer vart tionde år.
– Regnet som föll i Bjuv i somras var ett 66-årsregn. Det innebär att översvämningarna troligtvis inte hade kunnat undvikas även om Bjuvs tätort hade haft ett rätt dimensionerat dagvattensystem. Branschkraven har inte alltid varit tioårsregn. Historiskt har dimensionering kraven varit två- och femårsregn. Dimensioneringen i Bjuvs dagvattensystem följde troligtvis branschkraven när det byggdes, säger Åsa Peetz.
Utredningen visar att markens lutning och låga områden har stor betydelse vid ett så kraftigt regn som inträffade i juni. Att Boserupsbäcken löper centralt genom orten har också stor inverkan på översvämningssituationen.
Så ska NSVA och Bjuvs kommun jobba i framtiden
En av NSVAs och Bjuvs kommuns viktigaste utmaningar inför framtiden är att minimera riskerna för att det ska inträffa fler översvämningar.
– Vi måste bland annat hitta nya vägar för vattnet att rinna på markytan. NSVA har beställt en markmodell för att se hur vattnet rinner på gator och mark i Bjuvs tätort. Med hjälp av denna modell kommer vi att kunna ta fram alternativa rinnvägar för stora regn och hitta områden som kan användas för att samla upp större regnmängder. Det kan handla om alltifrån fotbollsplaner till parker, säger Åsa Peetz.
Ett annat förslag på åtgärder som presenteras i utredningen är att NSVA ska fortsätta att arbeta för att minska mängden dagvatten, dräneringsvatten och bäckvatten i spillvattenledningarna. Det minskar risken för källaröversvämningar och onödig belastning på avloppsreningsverket.
Att bygga om ledningsnätet för att förhindra översvämningar i framtiden är inte aktuellt.
– Vid skyfall rinner så mycket vatten att det inte får plats i ledningarna. Stora ledningar tar stor plats i våra små gator där mycket annat också ska få plats och är väldigt kostsamma. Därför är det inte kostnadseffektivt att bygga ledningar som ska klara en extremsituation. Istället behöver vi ha kapacitet att leda vatten på ytan på ett sätt som inte leder till skador, säger Åsa Peetz.
Varje ersättningsärende hanteras separat
Alla ersättningsärenden som har kommit till NSVA behandlas nu separat utifrån resultatet av utredningen. Svaret kan bli olika för olika fastigheter och gator beroende på förutsättningarna. Vid sidan om dimensioneringen av dagvattensystemet tittar NSVA bland annat på hur de privata ledningarna på fastigheterna är kopplade och hur vattnet kom in vid översvämningen. Eventuella ersättningskrav kommer att kunna betalas ut tidigast i januari 2017.
– Vi känner verkligen med alla som drabbades i översvämningen och NSVA ska jobba på så fort de kan för att ersättningskraven ska bli klara så fort som möjligt, säger kommunstyrelsens ordförande Anders Månsson (S).
Kontaktpersoner
Åsa Peetz, chef för avdelning Ledningsnät och projekt på NSVA, tel: 010- 490 98 09.
Anders Månsson (S), kommunstyrelsens ordförande, tel: 0709- 49 54 01.