Helsingborg har ett väl fungerande VA-system

I media har man kunnat läsa om badvarningar på Fria
bad och Vikingstrand i Helsingborg till följd av förhöjda bakteriehalter i
badvattnet. En möjlig källa till bakteriehalterna kan vara bräddning av
spillvatten. En annan kan vara dagvatten. Det finns också mycket annat, både på
land och till sjöss, som kan påverka badkvaliteten negativt.

–
VA-systemen i Helsingborg är väl fungerande och fungerar på motsvarande sätt
som i andra kommuner i Sverige. Fram till 1960-talet var det vanligt att regnvatten och avloppsvatten avleddes i samma ledning, så kallade kombinerade
ledningar. Bräddning är en normal systemfunktion i samband
med häftiga regn, för att inte vattnet ska gå baklänges om ledningarna blir överfulla och därmed riskera att
översvämma källare och gator. Att bygga reningsverk som klarar att hantera extrema regn är varken ekonomiskt försvarbart eller tekniskt möjligt. Däremot gör vi vad vi kan för att förbättra och reinvestera i ledningsnätet, säger Åsa Peetz, avdelningschef Ledningsnät & Projekt, NSVA.

För att minska belastningen på ledningsnät och
reningsverk läggs idag separata ledningar för dagvatten (regnvatten) och
spillvatten. I nya område byggs vanligen öppen dagvattenhantering där
regnvattnet leds bort till diken och dammar. De kombinerade ledningarna i äldre
områden byggs successivt om. Årligen investeras omkring 20 miljoner kronor för
att separera kombinerade ledningssystem i Helsingborg.

Reningsverket i Helsingborg (Öresundsverket, byggt
1974) tar emot och renar i genomsnitt 55 000 kubikmeter spillvatten per dygn. Vid ett kraftigt regn kan det komma uppemot 20 000 kubikmeter vatten på en
timme.

– För att inte hela reningsverket ska slås ut vid sådana
tillfällen leds delar av vattnet förbi anläggningen och ut i Öresund via en 120
meter lång ledning, så kallad bräddning. Eftersom bräddning normalt
sker vid kraftiga regn är detta vatten mycket utspätt och består till största
delen av regnvatten. I och med att det bräddade vattnet släpps så pass långt ut
och på mer än tio meters djup sker en snabb spädning och spridning vidare ut i
sundet, säger Pär Gustafsson, avdelningschef Avloppsrening, NSVA.

– Värt att påpeka är att även ”normalt”
spillvatten mest består av vatten. Av de 160 liter som vi använder per person
och dygn i Sverige beräknas cirka 30 liter gå åt till toalettspolning. Resterande
130 liter är vatten från bad, tvätt, disk och så vidare, fortsätter
Pär Gustafsson.

Totalt bräddades knappt 170 000 kubikmeter vatten
under 2014 i Helsingborg, vilket utgör 0,7 procent av den totala mängden
spillvatten. Av detta bräddades cirka 123 000 kubikmeter från Öresundsverket.
Bräddningen skedde vid 23 tillfällen och pågick sammanlagt 42 timmar.

Resterande bräddades från avloppspumpstationer runt om
på ledningsnätet, merparten från ett nödbräddavlopp norr om Norra Hamnen vars
ledning går 450 meter ut i sundet. Detta vatten delrenas genom ett
galler innan det släpps ut, i gallret fastnar föroreningar större än
fem millimeter. Alla bräddningar redovisas till Länsstyrelsen.

Vid Fria Bad finns ett stort dagvattenutlopp.
Ledningen går 260 meter ut i havet och byggdes om 2011 för att
dagvattnet ska ledas längre bort från badplatserna. Vid normala havsströmmar förflyttar vattnet sig cirka en kilometer på en halvtimme.

– Dagvatten är normalt ett relativt rent vatten, men
vid kraftiga regn spolas smuts, oljerester, hundbajs, fågelbajs, cigarettfimpar
med mera från hustak och gator med ner i dagvattenbrunnarna, varför det
kan innebära föroreningar även i dagvatten, förklarar Åsa Peetz.

Inom NSVA finns det totalt närmare 500 mil ledningsnät
av varierande ålder och kvalitet. I Helsingborg finns det drygt 90
pumpstationer på det cirka 70 mil långa ledningsnätet för spillvatten,
varav 12,5 mil är kombinerade ledningar. Utöver detta finns det
nästan 60 mil dagvattenledningar.

– Om alla ledningar var separerade i en dag- och en spillvattenledning skulle problemen
med bräddning i samband med kraftiga regn vara mindre. Vi arbetar
idag systematiskt med att bygga bort kombinerade ledningar där det ger
störst effekt och minst störning för samhället. Att bygga om alla kombinerade
ledningar i Helsingborg skulle grovt beräknat kosta runt 2,5 miljarder kronor och ta
lång tid eftersom vi inte kan gräva i alla gator samtidigt, avslutar Åsa Peetz.

Vatten- och avloppsverksamheten i Sverige finansieras helt av anslutna
kunder genom VA-taxan och ska bedrivas till självkostnadspris samt ha ett
nollresultat. Det innebär att VA-verksamhet inte finansieras av skattemedel.
Det är kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar om investeringsramar
och taxor och som därmed sätter ramarna för VA-verksamheten.