Den livsviktiga avloppsreningen

Den 19 november varje år är det den internationella världstoalettdagen. Att ta hand om smutsigt vatten är livsviktigt för hälsan. Ändå är avloppssystem något som 40 procent av världens befolkning fortfarande saknar.

Allt var inte bättre förr

I Sverige har vi idag en välfungerande avloppsrening. Men det har inte alltid varit så. I slutet på 1800-talet hade man stora problem med att ta hand om städernas avfall från torrtoaletterna. Kiss och bajs spreds fritt på alla tänkbara ställen, vilket ledde till smittspridning av sjukdomar som till exempel kolera och en oerhörd stank.

Pudrettfabriker byggdes

En vanlig lösning för att försöka komma tillrätta med sanitetsproblemen var att genom städernas försorg samla in latrinen och blanda den med torv i så kallade pudrettfabriker. Det såldes sedan som gödsel.

Avloppsledningar gjorde intåg

Parallellt med pudrettfabrikerna började man gräva ner avloppsledningar i marken. Vattenklosetter fick till en början inte anslutas. Men när det sedan tilläts och i takt med att vattenklosetten blev allt vanligare, blev många platser oerhört förorenade. Avloppsrören ledde nämligen direkt ut i närmsta vattendrag utan rening. Det mest påtagliga var att föroreningarna förstörde badvattnet. I Helsingborg var situationen så akut att man funderade på att flytta Södra Kallbadhuset.

Så småningom insåg man att avloppssystemet krävde reningsverk. På 1950-talet började utbyggnaden av reningsverk i Sverige. Öresundsverket i Helsingborg stod på plats först år 1974.

Ta hand om ditt avlopp

I toaletten hör bara kiss, bajs och toalettpapper hemma, ingenting annat. Men tyvärr hamnar det fortfarande mycket skräp som inte hör hemma i avloppssystemet. Våtservetter, hushållspapper, tamponger, tops med mera som spolas ner i toaletten, löses inte upp som toalettpapper gör. Det riskerar därför att orsaka stopp i ledningar och pumpar. Stoppen kan leda till översvämningar och utsläpp av förorenat vatten till våra vattendrag.