Är återvunna pellets från matavfall och toalettvatten framtidens melodi?
Pressinbjudan: välkommen på slutseminarium för projektet ”Kretslopp från stad till land – värde för lantbruk och stad”
Är återvunna pellets från matavfall och toalettvatten framtidens melodi? Tre års fältförsök i Skåne summeras för att försöka svara på frågan. Vid seminariet presenteras resultat för avkastning vid fältförsöken både på lantbruk vid Helsingborg och från Lönnstorps forskningsstation vid SLU Alnarp. Därpå diskuterar vår kunniga panel hur lokal återvinning av näringsämnen kan skalas upp i framtiden – hur kan stad och land samverka?
- NÄR: den 17 november kl. 09-12.
- VAR: RecoLab, Atlantgatan 8 i Helsingborg, och digitalt.
- UPPLÄGG: Evenemanget består av två delar: projektsammanfattning (sänds även via Teams) samt en fördjupande del som endast sker på plats i Helsingborg.
Journalister hälsas välkomna att delta på plats på RecoLab (Atlantgatan 8, Helsingborg), se detaljerat program och medverkande nedan.
Program:
Kl. 09:00-10:30 del 1: projektsammanfattning
(sänds även via Teams)
- Projektsammanfattning (Hamse Kjerstadius, NSVA)
- Produktion av pellets (Nicklas Fröborg, Ekobalans)
- Resultat från fältförsök (Gunnel Hansson, Hushållningssällskapet)
- Paneldiskussion (stadsbyggnadsdirektör Anna Möller på Helsingborgs stad, Klara Westling från Svenskt Vatten och Lars Bäksted från LRF växtodling).
Kl. 10:30-12:00 del 2: detaljerade resultat (i Helsingborg, ej via Teams)
Fler detaljer om projektet och diskussion kring vägen framåt.
- Ekonomi inom pelletsproduktion (Nicklas Fröborg, Ekobalans)
- Praktiska erfarenheter vid hanteringen av pellets (Lars Törner, LT Miljö)
- Detaljerade resultat från Lönnstorp (Erik Rasmusson, SLU)
- Pellets plats i ett regenerativt lantbruk (Gunnar Thelin, Ekobalans)
- Mingel och lunch för de som deltar på plats
Mer information:
Oceanhamnens matavfall och toalettvatten blir odlingspellets
”Tre rör ut” är namnet på det världsunika källsorterande avloppssystem som byggts i stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg. Istället för traditionella avlopps- och insamlingssystem har Oceanhamnen tre separata avloppsledningar: en för svartvatten (toalett), en för gråvatten (bad, dusch, tvätt) och en för matavfall (via köksavfallskvarn). Rören leds raka vägen till utvecklingsanläggningen på RecoLab. Vakuumtoaletter har installerats i områdets fastigheter, dels för att få en effektivare hantering av svartvattnet och ökad biogasproduktion, dels för att minska vattenanvändningen vid toalettspolning.
”Tre rör ut” återvinner mer kväve och fosfor ur avloppsvattnet jämfört med konventionell återvinning via slam. Av de återvunna produkterna kan odlingspellets produceras för användning som gödsel. Det är dessa odlingspellets som testats i fält i tre år och nu ska diskuteras under seminariet.
När Oceanhamnen är fullt utbyggd och samtliga processer är justerade, kan råvaror för gödselproduktion produceras i form av struvit, ammoniumsulfat och biogödsel. De kan passa in i EU:s nya gödseldirektiv och kan användas till att producera pellets eller andra näringsprodukter.
LEADER-projektet ”Kretslopp från stad till land – värde för lantbruk och stad”
Projektet har pågått under tre odlingssäsonger. Syftet med projektet är att utveckla en regional hanteringskedja för att testa återvunna växtnäringsprodukter som kan bidra till att ersätta fossil handelsgödsel med ett renare kretslopp.
Projektmedlemmar är Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA), LT Miljö, Ekobalans Fenix AB, Hushållningssällskapet, Lantbruksuniversitet (SLU Alnarp) och fem lantbrukare verksamma i nordvästra Skåne. Projektet har finansierats av LEADER Nordvästra Skåne med Öresund och Jordbruksverket.
LEADER är ett stöd och en metod inom EU:s jordbrukspolitik. Lokalt ledd utveckling genom LEADER innebär att den som har idéer om den lokala utvecklingen kan föra fram dem, engagera sig och söka pengar till projekt. Det handlar om att utveckla sin bygd utifrån lokala förutsättningar. Tanken är att lokal utveckling genomförs mest effektivt av dem som bor och verkar i ett område. Programmet finansieras till hälften av EU och resten av Sverige.