Använd konstnärsfärg utan kadmium
Vissa röda och gula konstnärsfärger innehåller kadmium. Kadmium är ett giftigt ämne, som om det kommer ut i naturen kan tas upp av växter och sedan föras vidare till djur och människor. I Sverige är det förbjudet att använda kadmium inom många områden, men det är konstigt nog fortfarande tillåtet i vissa konstnärsfärger. Detta innebär att konstnärsfärger står för en stor andel av det kadmium som följer med spillvattnet till reningsverken.
Reningsverken arbetar hårt för att få ett fungerande kretslopp, bland annat genom att det näringsrika slammet som bildas vid reningen ska kunna återanvändas som jordförbättringsmedel. Om det blir för höga halter av kadmium i slammet kan det inte användas.
Du kan hjälpa till att minska kadmiumhalterna och därmed bidra till en bättre miljö genom att välja kadmiumfria färger, samt ta hand om dina färgrester på ett miljöriktigt sätt.
Så målar du utan att skada miljönI första hand; välj gula eller röda färger där det står hue, sub eller imit efter kulörnamnet. Dessa färger innehåller inte kadmium. Om du ändå väljer att använda färger med kadmium är det viktigt att du tar hand om färgrester på rätt sätt. Rengöring– Torka bort färgrester från händerna innan du tvättar dem. – Torka ur penslarna så långt det är möjligt. Skölj dem i en burk med lösningsmedel eller vatten. Torka sedan av dem igen, innan du rengör dem under rinnande vatten. – Rena vattnet i burken genom att tillsätta flockningsmedlet bauxit, som finns att köpa i välsorterade konstnärsbutiker. Ungefär 1/2 – 1 matsked pulver till 1 liter vatten eller så mycket pulver att det filtrerade vattnet nästan ser helt klart ut. Rör om långsamt och häll sedan burkvattnet genom ett kaffefilter. Nu kan vattnet hällas ut i avloppet. Filtret med färg kan stå och torka ett tag innan det tas om hand. Miljöfarligt avfallAlla färgrester, inklusive torkpapper och kaffefilter (om metoden ovan används), samt lösningsmedel är miljöfarligt avfall och ska lämnas till en återvinningsstation, till exempel NSR eller LSR. |