Ekebro reningsverk
Vid Ekebro avloppsreningsverk behandlas avloppsreningsvatten från Bjuvs tätort samt samhällena Gunnarstorp, Billesholm och Norra Vram. Dessutom behandlas processavloppsvatten från en del verksamheter inom verksamhetsområdet. Totalt renas vatten från motsvarande cirka 11 000 personer. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet rinner ut i Bjuvsbäcken, för att sedan ansluta till Vegeå som mynnar i Skälderviken.
Vattnet får först passera ett s.k. rensgaller där större föroreningar som papper och trasor avlägsnas. Sedan pumpas det till ett sandfång där grus och sand avskiljs. I utflödet från denna bassäng tillsätts fällningskemikalie för att fälla ut fosfor och organiskt material från vattnet, s.k. förfällning. Den utfällda fosforn separeras tillsammans med stora partiklar som jord och slam bort från vattnet i försedimenteringen. Efter försedimenteringen finns anordning för bräddavlopp i syfte att undvika översvämning på reningsverket.
Vattnet renas sedan biologiskt med hjälp av mikroorganismer. På Ekebro reningsverk sker detta i två olika steg och i det första steget passerar vattnet igenom två parallella biobäddar. I en biobädd växer mikroorganismerna som en biofilm och vattnet rinner ner över biofilmen och renas. Organismerna bryter ner organiskt material och tar upp närsalter som fosfor och kväve. I biobäddarna omvandlas även ammonium till nitrat, genom så kallad nitrifikation.
Efter biobäddarna leds vattnet via en mellansedimentering, där slam från biobäddarna avskiljs, till det andra biologiska steget för efterdenitrifikation. Här växer mikroorganismer också som en biofilm på ett rörligt bärarmaterial. Vid efterdenitrifikation omvandlas den nitrat som bildats i biobäddarna till kvävgas som lämnar vattnet upp till atmosfären. I denna process doseras etanol för att bakterierna ska kunna utföra arbetet.
Avslutningsvis doseras ytterligare fällningskemikalie innan vattnet leds in i slutsedimenteringen för avskiljning av partiklar och fosfor. Därefter leds vattnet genom två dammar som är placerade i serie och sedan vidare ut i Bjuvsbäcken.
I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam som leds in i en rötkammare. Under syrefria (anaeroba) förhållanden bryter mikroorganismer ner organiskt material och bildar biogas. Biogasen används för uppvärmning av byggnader på reningsverket. Överskottet av gas förbränns i en gasfackla. Slammet förtjockas sedan i en gravitationsförtjockare och avvattnas genom centrifugering varpå det lagras på en slamplatta på reningsverket. Slammet omhändertas slutligen av extern entreprenör och används som anläggningsjord.
