Torekov reningsverk

Torekov reningsverk

Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket renar kommunalt och industriellt avloppsvatten från tätorterna Torekov, Västra Karup, Grevie och Förslöv samt från de mindre orterna Hov, Rammsjö, Killebäckstorp och stora delar av den kustnära bebyggelsen mellan Stora Hult och Torekov. Antalet bofasta personer är ca 5 000, utöver dessa tillkommer sommarbelastningen under turistsäsongen.

Inkommande vatten renas först mekaniskt genom en så kallad rotosil. Detta är ett roterande silgaller som tar bort föroreningar större än 3 mm, exempelvis papper och tvättlappar. Rotosilen följs av ett luftat sandfång som avskiljer större och tyngre partiklar, så som grus och sand. Vattnet renas sedan i en aktivslamanläggning vilket är en biologisk reningsprocess som tar hjälp av bakterier för att bryta ner organiskt material samt närsalter som kväve och fosfor. En extern kolkälla tillsätts det biologiska reningssteget för att hjälpa bakterierna att omvandla nitrat till kvävgas som går upp till atmosfären. När bakterierna tar upp näringsämnena producerar dem ett slam som avskiljs med hjälp av sedimenteringsbassänger. I ett avslutande kemiskt reningssteg följt av sedimenteringsbassänger avskiljs fosfat och partiklar med hjälp av fällningskemikalier i en så kallas efterfällningsprocess. Det renade vattnet leds slutligen ut i Skälderviken.

Det avskilda materialet från den inledande mekaniska reningen tvättas och blir till hushållsavfall och återfyllningsmassa. Slammet som bildas vid den biologiska och kemiska reningen avvattnas med hjälp av en gravitationsförtjockare och en centrifug och mellanlagras i containers innan det omhändertas av extern entreprenör. Slammet används sedan som anläggningsjord.

Verksamhetsområdena Båstad och Östra Karup är anslutna till Ängstorps avloppsreningsverk i Laholms kommun.