Röstånga reningsverk

Röstånga reningsverk

Avloppsreningsverket i Röstånga byggdes under 1950-talet men har sedan dess byggts ut i etapper. Verksamhetsområdet omfattar Röstånga tätort och antalet anslutna personer är närmare 950 personer. Spillvattnet renas både mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipienten Lilla Bäljane å.

Den mekaniska grovreningen består av ett galler i vilket stora föroreningar som papper och trasor avskiljs. Sedan sker rening i en biologisk aktivslamanläggning i en ringkanal. I det biologiska reningssteget bryter bakterier, som växer i flockar, ner organiskt material och tar upp närsalter som kväve och fosfor. Bakterier utför även en kvävereningsprocess som kallas nitrifikation som innebär att ammonium omvandlas till nitrat under tillsättning av syre till vattnet. Genom att låta flockarna sedimentera i efterföljande sedimenteringsbassäng avskiljs det mesta av det så kallade slammet.

Avslutningsvis finns ett kemiskt reningssteg där en fällningskemikalie tillsätts för att minska koncentrationen fosfor i vattnet. Den utfällda fosforn sjunker sedan tillsammans med kvarvarande partiklar till botten i den efterföljande bassängen som kallas slutsedimentering. Därefter rinner det renade vattnet ut till intilliggande Lilla Bäljane å.

Slammet som har bildas vid reningsprocessen, det vill säga partiklarna som har sedimenterats till botten av sedimenteringsbassängerna, förtjockas och avvattnas med centrifug. Det avvattnade slammet lagras på en slamplatta innan det transporteras bort för att användas till jordtillverkning.