Reningsverk som resurs

När vi renar avloppsvattnet bildas slam. Varje dag, dygnet runt, året runt. Avloppsslam är mycket mer spännande än vad det kan låta. Det är en restprodukt, men det är också en resurs - som vi förädlar och återanvänder i ett fascinerande och viktigt kretslopp. Det kan till exempel bli gödsel av slammet. Vid reningsverken produceras också biogas och fjärrvärme. 

Slammet är rikt på mullbildande material, samt fosfor, kväve, kalum och växtnäringsämnen. Råslammet innehåller 98-99 procent vatten och 1-2 procent fast material. Var och en av oss genererar mellan 5-10 liter slam per dygn. 

När vi renat vattnet behandlas slammet. Vi minskar volymen, vatteninnehållet och lukten. Minskade volymer får vi genom förtjockning och avvattning. Reducerad lukt får vi vanligen genom rötning, men det går också att långtidslufta eller kalka. Rötningen ger biogas som sedan används till uppvärmning eller drivmedel. 

Uppströmsarbete

I VA-branschen pratar vi ibland om uppströmsarbete. Vi menar då förebyggande arbete som görs långt innan vattnet hamnar i reningsverken. Bland annat informerar vi om vad allmänheten och industrier får spola ut i avloppen. Vi vill inte ha oönskade ämnen i slammet, eftersom det i slutändan kommer att spridas på åkermark. Det finns många hänsyn att ta när man bygger ett fungerande kretslopp. För att inte oönskade ämnen ska spridas på åkermark finns det ett omfattande lagstiftning kring hanteringen av slam. Det finns gränsvärden för vilket metallinnehåll slammet får ha, och regelverk styr hur slammet får användas. På så sätt undviker vi skadliga effekter på mark, vatten, vegetation, djur och människor. 

Flera användningsområde

Man kan använda slammet till flera olika saker. Vanligast är att det används till jordtillverkning och som anläggningsjord för växtetablering. Anläggningsjorden används exempelvis till vägslänter. Slam används också som växtnäring (gödsel) på jordbruksmark. I Sverige omhändertas nära en miljon ton slam varje år. Det blir runt 70 kilo per person. Upp till 7 000 ton fosfor och 9 000 ton kväve kan varje år återföras till åkermarken via slam.