Ekebro reningsverk

Ekebro reningsverk

Ekebro reningsverk från ovan.

Vid Ekebro avloppsreningsverk behandlas avloppsreningsvatten från Bjuvs tätort samt samhällena Gunnarstorp, Billesholm och Norra Vram. Dessutom behandlas processavloppsvatten från en del verksamheter inom verksamhetsområdet. Totalt renas vatten från motsvarande cirka 11 000 personer. På reningsverket renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet rinner ut i Bjuvsbäcken, för att sedan ansluta till Vegeå som mynnar i Skälderviken.

Vattnet får först passera ett rensgaller där större föroreningar som t.ex. papper och trasor avlägsnas. Sedan pumpas det till ett sandfång där grus och sand avskiljs. I utflödet från denna bassäng tillsätts fällningskemikalie för att fälla ut fosfor och organiskt material från avloppsvattnet. Kemikalieflockar bildas som sjunker till botten och separeras från vattnet i efterföljande försedimentering.

Vattnet renas sedan biologiskt med hjälp av mikroorganismer. På Ekebro reningsverk sker detta i två olika steg. I det första steget rinner vattnet igenom två parallella biobäddar. I biobäddarna växer mikroorganismerna som en biofilm på stenar respektive ett plastmaterial. Vattnet rinner ner över biofilmen och organismerna bryter ner organiskt material och tar upp närsalter som fosfor och kväve. I biobäddarna omvandlas även ammonium till nitrat, genom så kallad nitrifikation.

Efter biobäddarna leds vattnet till en mellansedimentering där slam från biobäddarna avskiljs. Därefter går vattnet vidare till det andra biologiska steget. Där växer mikroorganismer som en biofilm på ett rörligt bärarmaterial. Här sker omvandling av nitrat till kvävgas, så kallad denitrifikation. Kvävet lämnar då avloppsvattnet och går upp till atmosfären. I denitrifikationen doseras etanol för att mikroorganismerna ska kunna utföra arbetet

Sedan följer ytterligare dosering av fällningskemikalie för att ta bort resterande fosfor, innan vattnet leds in i slutsedimenteringen för avskiljning av kemikalieflockar och biologiskt slam. Slutligen leds vattnet genom två dammar som är placerade i serie och för att sedan ledas ut i Bjuvsbäcken.

I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam som avskiljs i sedimenteringsbassängerna. Slammet leds in i en rötkammare där mikroorganismer bryter ner organiskt material och bilar biogas under syrefria (anaeroba) förhållanden. Biogasen används för uppvärmning av byggnader på reningsverket. Överskottet av gas förbränns i en gasfackla. Slammet förtjockas sedan i en gravitationsförtjockare och avvattnas genom centrifugering varpå det läggs på en slamplatta på reningsverket. Slammet omhändertas slutligen av extern entreprenör och används på åkermark eller som anläggningsjord.