Kapacitetsbrist och råvattenbrist

 

När vi pratar om vattenbrist kan det handla om två olika saker som är viktiga att hålla isär.

Kapacitetsbrist

Kapacitetsbrist kan bli aktuellt när det är varmt och torrt under längre perioder vilket gör att dricksvattenförbrukningen ökar drastiskt. Stora mängder dricksvatten används då till bevattning och i början av säsongen fylls det också många pooler samtidigt. Dricksvattenproduktionen är inte dimensionerad för en så pass hög förbrukning. Det förbrukas helt enkelt mer vatten än vad vattenverken klarar av att producera.

Råvattenbrist

Under långa perioder med ingen eller lite nederbörd finns risken att nivårna i grundvattenmagasinen blir för låga. Dricksvatten kommer inte att kunna produceras förrän grundvattnet har fyllts på genom tillräckligt med nederbörd. Kommuner som tar dricksvatten från grundvattentäkter är särskilt utsatta eftersom grundvatten tar längre tid att fyllas på än ytvatten.

När det gäller ytvattenmagasinen, i NSVA:s fall sjön Bolmen, är risken för att sjön blir torrlagd låg. Däremot finns risken att en för låg vattennivå medför brunifierat vatten och därmed håller en för låg kvalitet för att nuvarande reningsteknik ska kunna producera dricksvatten av det.

Även extrem nederbörd kan leda till vattenbrist då föroreningar i mark kan frigöras och transporteras till både ytvatten och grundvatten.

Enligt klimatforskare är det svårt att avgöra om förändringarna vi ser i nederbördsmängd beror på klimatförändringar eller om det är naturliga variationer i vädret. Men vi bör se det som ett smakprov på vilka utmaningar vi står inför i framtiden.