Dagvattensystem och översvämningsrisk

Spillvatten från hushåll och industrier tillsammans med dagvatten (regnvatten) är det vi i vardagligt tal kallar avloppsvatten. Avloppsvatten kan ledas bort i tre olika typer av system: spillvattensystem, dagvattensystem respektive kombinerat system. I ett kombinerat system leds dagvatten och spillvatten bort i samma ledning. Under många år ansåg man att det bästa var en gemensam ledning. Ur översvämningssynpunkt är detta mindre bra.

Normalt ska spillvattenledningar inte vara påverkade av regn. Det finns dock flera orsaker till att spillvattenledningar kan vara påverkade av regnvatten:

- dräneringsvatten från hus med källare kopplades förr ofta till spillvattenledningen

- läckage från dagvattenledning till spillvattenledning, som ofta ligger lägre

- regnvatten från gator eller annan mark rinner ner i källare och ner i spillvattenledning via golvbrunn

Åtgärder för att minska översvämningsrisk

Överläckage är i vissa områden större på ledningar inom fastigheten än på kommunens ledningar. I dessa fall måste fastighetsägaren bygga om sina egna ledningar för att problemen med överbelastning av spillvattenledningen ska bli löst.

Dräneringsvatten som kopplats till spillvattenledning kan bara kopplas bort genom att fastighetsägaren anlägger en pumpbrunn och pumpar dräneringsvattnet till den högre liggande dagvattenledningen.

Dagvattenledningar är nämligen normalt dimensionerade så att uppdämning i ledningarna förekommer vid häftigare regn. Huvudmannen har rätt att dämma upp i gatunivå för dagvatten. Den praktiska konsekvensen blir därför att dagvatten måste pumpas till dagvattenledningen.

Regnvatten från markytor ska naturligtvis hindras från att rinna ner i källare. Ansvaret för åtgärder kan ligga på fastighetsägaren eller på ägaren till angränsande mark. I värsta fall kan vatten som rinner ner i en källare medföra att spillvattensystemet blir överbelastat.

Det krävs utredningar och mätningar för att kunna avgöra vad kommunen respektive fastighetsägarna behöver göra för att åtgärda översvämningsproblemen i ett område.

Dimensionering av ledningar

Dagvattenledningar och kombinerade ledningar dimensioneras för att klara regn som återkommer med vissa intervall. Begreppet återkomsttid visar på säkerhetsnivån för att en viss händelse ska inträffa. Ju längre återkomsttid vi väljer desto mer sällan kommer händelsen att inträffa.

Återkomsttiden är ett centralt begrepp vid all hydraulisk dimensionering av olika dagvattenanläggningar. Nya dagvattenledningar dimensioneras utifrån hur ofta det kan accepteras att vatten når markytan i systemet , dvs när systemet är helt fullt och inte längre leder undan något vatten. Vanligen är en acceptabel återkomsttid för detta 10-30 år beroende på typ av bebyggelse och andra omständigheter.

Om det kommer ett kraftigare regn än vad ledningen är dimensionerad för kan vattnet stiga ända upp till markytan för dagvattenledningar och till markytan eller in i källare för kombinerade ledningar.

Det är olika händelser som avgör prioriteringen för hur ledningsnätet ska förnyas. Det kan till exempel vara akuta driftproblem, översvämningar, ombyggnad av gator och utbyggnad av nya områden.

Stora investeringar i ledningsnätet

VA-ledningsnätet åldras för varje år och NSVA använder en mycket stor del av den totala investeringsbudgeten för ledningsförnyelse. Arbetet baseras på inträffade driftproblem, översvämningar samt en saneringsplan.

Regnstatistiken vid dimensionering av dagvattenanläggningar baseras på historiska nederbördsdata och hänsyn måste tas till bedömningar av framtida ökningar av nederbörden till följd av klimatförändringar. Detta hanteras genom att lägga på en klimatfaktor på de dimensionerande regnen. Bedömning av klimatfaktorns storlek bör göras utifrån det senaste kunskapsläget presenterat av SMHI och blir ofta 1.25 vid dimensionering av nya ledningar enligt Svenskt Vattens rekommendationer.

Översvämningsdrabbade områden utreds

De senaste åren har NSVA genomfört ett stort antal utredningar inom översvämningsdrabbade områden. Det har gjorts inmätningar av nivåer i ledningar. Vi har byggt modeller av ledningsnätet, mätt vattennivåer i ledningar, mätt regn och kalibrerat modellerna. Från modellerna får vi fram hur stora ytor som det kan regna på och som är kopplade till de olika ledningarna. Dessutom kan vi få fram uppskattningar av hur mycket grund- och dräneringsvatten som kommer in i ledningarna.

Därefter har vi med fältinventeringar försökt få fram hur olika hårdgjorda ytor och stuprör är kopplade till ledningar. Metoder för att få fram detta är att titta i brunnar, filma ledningar, spola färgat vatten i brunnar och stuprör samt att föra in rök i ledningar och se vart röken tar vägen.

När kartläggningen är klar inventeras möjliga lösningar och ofta blir den slutliga åtgärden en kombination av flera lösningar. I områden med spillvattensystem eller duplikatsystem är det numera vanligt att NSVA kräver att stuprör, garagenedfarter och dräneringsvatten kopplas om till dagvattensystemet.

Tidskrävande åtgärder

Åtgärder som NSVA och gatuavdelningar genomför kan vara att anlägga en ny dagvattenledning så att ledningsnätet blir separerat, anlägga en större spillvattenledning, anlägga magasin för spillvatten under marken för att utjämna och fördröja flödet, hindra vatten från gator att rinna in på fastigheter, sätt in backventiler så att vattnet inte kan dämma upp bakvägen i fastigheters ledningar samt att anlägga dagvattenmagasin.

Dagvattenmagasin

Den viktigaste åtgärden för att klara ökad grad av hårdgörning av mark, att tätorterna växer och ökad nederbörd är att NSVA kräver fördröjd avledning av dagvatten i samband med nya detaljplaner, nya exploateringsavtal samt vid bygglovgivning. Fördröjningen sker genom att det anläggs dagvattenmagasin. I flera fall avlastas befintligt ledningsnät i samband med krav på fördröjning.

Genom att ytor vars dagvattenavrinning tidigare inte fördröjts blir fördröjd, minskar belastningen på det befintliga ledningsnätet.

Vid nyanläggning av dagvattenledningar använder NSVA ett dimensionerande regn som är 20 procent större än dagens regn.

Vi som arbetar inom NSVA och kommunen är idag mer medvetna om de problem som finns med översvämningar än tidigare. Alla försöker att förebygga så att problem inte ska uppkomma.

Väl rustade för framtiden

Vi är en bra bit på väg, men behöver bli ännu bättre och det är säkert angeläget att investera mer än vad vi gör idag. Vi måste även ha underlag och kunskap så att pengarna används effektivt. Om man alltför snabbt bygger om ledningsnätet måste VA-avgifterna höjas, både för att bygga nytt och för att vi inte hinner välja de effektiva lösningarna. Ett av våra mål är naturligtvis att vi ska använda VA-abonnenternas pengar effektivt. Ett annat mål är att VA-abonnenterna inte ska drabbas av översvämningar. Här ska det ske en prioritering och åtgärder ska tidsplaneras.