Ny VA-taxa i Båstad

Från 1 januari 2016 gäller en ny taxestruktur för vatten och avlopp i Båstads kommun, enligt beslut i kommunfullmäktige 2015-06-03. Liknande VA-taxestruktur finns sedan tidigare i alla övriga kommuner inom NSVA och följer i stort branschföreningen Svenskt Vattens normalförslag. I början av mars kommer den första fakturan med den nya taxan.

Huvudsaklig förändring är att avgifterna för Vatten, Spillvatten, Dagvatten fastighet samt Dagvatten gata fördelas så att intäkterna stämmer överens med kostnaderna. Detta innebär att vissa kunder får betala mer och andra mindre än innan.Tidigare debiterades exempelvis dagvattenavgiften som en fast avgift per fastighet oavsett storlek. För företag med liten vattenförbrukning och stora tomtytor, till exempel parkeringar och lagerlokaler, innebär den nya taxan en höjning eftersom dagvattenavgiften nu debiteras per kvadratmeter tomt. För verksamheter med stor vattenförbrukningen men liten tomtyta, innebär det istället en sänkning.

– För ett genomsnittligt småhus i områden med dagvattenhantering innebär den nya VA-taxan en ökning på 5,5 procent eller 23 kr/mån. För småhus utan dagvattenanslutning innebär det däremot en sänkning. Det beror på att varje kund ska betala för de tjänster de använder, säger Andreas Björnevik, avdelningschef Kundnära tjänster, NSVA.

För fastigheter med flera lägenheter innebär VA-taxan en ökning. För en genomsnittlig lägenhet innebär det en höjning på drygt sju procent eller 20 kr/månad. En nyhet är även att obebyggda tomter inom detaljplanelagt område debiteras brukningsavgifter från årsskiftet.

– Vatten- och avloppsverksamhet i Sverige är inte skattefinansierad, som många tror, utan finansieras helt av anslutna kunder genom VA-taxan och ska bedrivas till självkostnadspris med ett nollresultat, fortsätter Andreas Björnevik. Det innebär att man i varje kommun måste ha en taxa som täcker kostnaderna för verksamheten, det vill säga för drift och underhåll av ledningsnät, vattenverk, reningsverk samt för investeringar. I en till ytan stor kommun, men med få invånare innebär det vanligen högre VA-avgifter.

Framöver kommer VA-fakturan var tredje månad till privatkunder och avser tre månader. Den första fakturan som kommer i början av mars avser januari-mars 2016. De övriga fakturorna kommer i juni, september och december. Företagskunder och kommunala verksamheter kommer i mars att få en faktura för januari till mars. Därefter kommer dessa kundgrupper att få VA-fakturan varje månad. 

Vad innebär den nya VA-taxan i Båstad?

Huvudsaklig nyhet är att avgifterna för Vatten, Spillvatten, Dagvatten fastighet samt Dagvatten gata fördelas så att intäkterna stämmer överens med kostnaderna. Liknande VA-taxestruktur finns sedan tidigare i alla övriga kommuner inom NSVA och följer i stort Svenskt Vattens normalförslag.

Den nya taxestrukturen innebär en omfördelning av kostnaderna som medför att vissa kunder får betala mer och andra mindre än tidigare, bl a debiteras dagvattenavgiften nu efter tomtyta, tidigare var det en fast avgift per fastighet oavsett storlek.

Avgiften för "Dagvatten fastighet" täcker den kommunala dagvattenhanteringen från fastigheten. Avgiften för "Dagvatten gata" ska enligt lag betalas av samtliga VA-kunder i områden med kommunal dagvattenhantering. Trafikverket betalar för statliga vägar, kommunen för huvud- och genomfartsgator samt allmänna platser och fastighetsägarna för lokalgator.

För ett genomsnittligt småhus i områden med dagvattenhantering innebär den nya VA-taxan en ökning på 5,5 procent eller 23 kr/mån. För småhus utan dagvattenanslutning innebär det däremot en sänkning. Det beror på att varje kund ska betala för de tjänster de använder.

När införs den nya VA-taxan?

De nya brukningsavgifterna gäller från 1 januari 2016. Första fakturan med de nya brukningsavgifterna kommer i mars och avser peridoen januari till mars. Fortsättningsvis kommer fakturan var tredje månad till privatkunder (mars, juni, september och december) medan företagskunder får den varje månad.

Varför är det inte samma VA-taxa i alla kommuner?

Vatten- och avloppsverksamheten i Sverige finansieras helt av anslutna kunder genom VA-taxan och ska bedrivas till självkostnadspris samt ha ett nollresultat. Det innebär att VA-verksamhet inte finansieras av skattemedel. Det är kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar om VA-taxan och som därmed sätter ramarna för VA-verksamheten.

VA-avgiften ska täcka alla kostnader för exempelvis ledningsnät, reningsverk, investeringar och kundfakturering. Då förutsättningarna i varje kommun är olika avseende ledningslängd, antal invånare, reningsverk och så vidare innebär det att det är olika VA-taxa i de olika kommunerna. I en till ytan stor kommun, men med få invånare är vanligen VA-taxan högre än i en mer tättbebyggd kommun.

För vilka gäller de nya brukningsavgifterna?

Brukningsavgifterna betalas av alla befintliga VA-kunder i Båstads kommun, samt obebyggda tomter inom detaljplanelagt område.

Hur förstår jag de olika posterna på min faktura?

För förklaring av de oilka posterna på VA-fakturan, klicka här.

Varför införs en ny VA-taxa i Båstad?

I §31 Vattentjänstlagen står det att "Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist". I korthet innebär det att kunderna ska betala för de tjänster som finns inom verksamhetsområdet där deras fastighet är belägen. Huvudsaklig förändring är att VA-avgifterna omfördelats så att varje kund betalar för de tjänster den nyttjar. Detta innebär att vissa kunder får betala mer och andra mindre än tidigare. Liknande VA-taxa finns sedan tidigare i alla övriga kommuner inom NSVA och följer i stort branschföreningen Svenskt Vattens normalförslag.

Varför ska jag betala för dagvatten?

Alla som bor i områden med kommunal dagvattenhantering ska betala dagvattenavgifter. Avgifterna fördelas enligt nedan:

Dagvatten fastighet betalas av alla kunder där dagvatten (regn- och smältvatten samt dräneringsvatten) tas omhand via kommunala dagvattensystem från fastigheten. Om fastighetsägaren själv leder bort dagvattnet inom fastigheten på annat sätt, till exempel stenkista på tomten, utgår ingen avgift för dagvatten fastighet.

Dagvatten gata ska täcka kostnaderna för att ta hand om och rena regn- och smältvatten samt dränvatten från gator i ditt område, så att inte din tomt eller fastighet översvämmas. Dagvattenavgift gata är en avgift som alla fastigheter måste betala i områden med kommunal dagvattenhantering. Dagvattenavgift för större vägar betalar kommunen respektive Trafikverket för.

Hur fördelas kostnaden för dagvattenhantering med den nya taxan?

För företag och annan verksamhet debiteras nu dagvattenavgiften efter tomtyta, vilket innebär att vissa kunder får betala mer och andra mindre än tidigare. För företag med liten vattenförbrukning och stora tomtytor, till exempel parkeringar och lagerlokaler, innebär den nya taxan en höjning. För verksamheter med stor vattenförbrukningen men liten tomtyta, innebär det istället en sänkning.

För ett genomsnittligt småhus i områden med dagvattenhantering innebär den nya VA-taxan en ökning på 5,5 procent eller 23 kr/mån.

För kunder utan kommunal dagvattenanslutning innebär det däremot en sänkning. Det beror på att varje kund ska betala för de tjänster den använder.

Hur har avledningen av dagvatten finansierats tidigare?

Tidigare har dagvattenhanteringen ingått i den fasta avgiften. Detta har varit orättvist då den inte tagit hänsyn till tomtstorlek utan alla har betalat lika mycket.

Jag har två boendeenheter och avgifterna är lägre för den ena, vad beror det på?

En andra boendeenhet (t ex en gäststuga eller extralägenhet) jämställs med en lägenhet i ett flerfamiljshus, därför är både nyttoavgiften och dagvattenavgifterna något lägre.

Varför är nyttoavgiften och dagvattenavgifterna olika för småhus och flerfamiljshus?

Avgiften per lägenhet i flerfamiljshus är mindre än för småhus då kostnaderna per enhet är lägre (gemensamma ledningar, färre antal boende per lägenhet, mindre takyta och andel hårdgjord yta/lägenhet o s v).

Hur avgörs om ett radhus är ett flerfamiljshus eller ett småhus?

Det är taxeringskoden som gäller, d v s om fastigheten är taxerad som småhus eller hyreshus. Det går alltså inte att säga att bara för att du hyr ett radhus så bör det betraktas som lägenhet utan beror helt på taxeringskoden.

Innebär den nya VA-taxan några särskilda förändringar för företag?

Ja, en förändring är att dagvattenavgiften debiteras efter tomtstorlek. Det kan innebära en höjning för verksamheter med stora tomtytor, t ex parkeringar eller lagerlokal.

För storförbrukare innebär det också en höjning eftersom den nya VA-taxan inte längre har avgiftsreducering för storkunder med en årsförbrukning över 2 000 kubikmeter vatten per år.

En annan nyhet är att alla fastigheter som till största delen utgörs av verksamheter debiteras efter faktisk förbrukning. Det betyder att alla verksamheter även måste ha en vattenmätare. Om du inte redan fått en vattenmätare uppsatt är det hög tid att få upp en sådan nu. Hör av dig till NSVA på tel 010-490 97 00 för mer information och tidsbokning.

Vilka ska ha vattenmätare i Båstads kommun?

Alla fastigheter som till största delen utgörs av verksamheter ska ha en vattenmätare och debiteras efter faktisk förbrukning.

Om du inte redan fått en vattenmätare uppsatt är det hög tid att få upp en sådan nu. Hör av dig till NSVA på tel 010-490 97 00 för mer information och tidsbokning.

Kan jag som är företag betala via Svefaktura?

Som företagskund i Båstads kommun kan du nu få din faktura som Svefaktura, precis som i övriga kommuner inom NSVA. Är du intresserad av detta vänligen hör av dig till oss efter att du fått din första faktura.

Ett annat alternativ är e-postfaktura (pdf-faktura skickad till önskad e-postadress). Anmälan om detta kan du göra på NSVAs webbplats. Gör du inget val får du pappersfaktura som vanligt. Läs mer om olika betalningsmöjligheter.

Vad innebär den nya VA-taxan för flerfamiljsfastigheter?

För fastigheter med flera lägenheter innebär VA-taxan en ökning. För en genomsnittlig lägenhet innebär det en höjning på drygt sju procent eller 20 kr/månad.

Hur beslutas VA-avgifterna?

Vatten- och avloppsverksamhet i Sverige finansieras helt av anslutna kunder genom VA-taxan och ska bedrivas till självkostnadspris med ett nollresultat. Det innebär att man i varje kommun måste ha en taxa som täcker kostnaderna för verksamheten, det vill säga för drift och underhåll av ledningsnät, vattenverk, reningsverk samt för investeringar. I en till ytan stor kommun, men med få invånare innebär det vanligen högre VA-avgifter.

VA-avgifterna beslutas av kommunfullmäktige i respektive kommun.

Vad gäller för obebyggda fastigheter?

Obebyggda fastigheter ska betala fasta brukningsavgifter (från det att förbindelsepunkt anvisats). Detta gäller från 1 januari 2016, ingen debitering sker för tiden innan detta. Samma regler gäller i alla övriga kommuner inom NSVA sedan tidigare.

I övriga kommuner inom NSVA betalar kunden de fasta avgifterna, men inte de röliga, för obebyggda fastigheter. Eftersom privatkunder i Båstads kommun inte betalar någon rörlig avgift (inte har vattenmätare) betalar man istället en reducerad fast nyttoavgift för obebyggda fastigheter.  

Varför ska jag betala VA-avgifter som har en obebyggd fastighet?

Enligt den nya VA-taxan i Båstads kommun (som gäller från 1 januari 2016) ska obebyggd fastighet inom detaljplan erlägga brukningsavgift (grundavgift, dagvattenavgift samt nyttoavgift för obebyggd fastighet). Se VA-taxa Båstads kommun och VA-taxebilagor Båstads kommun. Det betyder att alla fastigheter som är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet (har en förbindelsepunkt) ska betala brukningsavgifter, oavsett om fastigheten är bebyggd eller inte. Även dagvattenavgifter debiteras eftersom ledningslängden och mängden vatten normalt är lika stor även om fastigheten är obebyggd.

Samma regler gäller i alla övriga kommuner inom NSVA sedan tidigare. I övriga kommuner inom NSVA betalar kunden de fasta avgifterna, men inte de röliga, för obebyggda fastigheter. Eftersom privatkunder i Båstads kommun inte betalar någon rörlig avgift (inte har vattenmätare) betalar man istället en reducerad fast nyttoavgift för obebyggda fastigheter.  

Vatten- och avloppsverksamheten i Sverige finansieras helt av anslutna kunder genom VA-taxan och ska enligt "Lagen om allmänna vattentjänster" bedrivas till självkostnadspris samt ha ett nollresultat. Varje kommun bildar ett "VA-kollektiv" och ska stå för sina kostnader för exempelvis ledningsnät, anläggningar, investeringar och kundfakturering. Detta innebär att det är olika VA-taxa i varje kommun. VA-taxan beslutas av kommunfullmäktige i respektive kommun.

Genom brukningsavgifterna betalar man alltså inte bara för sin egen användning av VA-tjänsterna utan för "sin del" av kommunens VA-kollektiv.