Vatten 2050

Du vrider på kranen och tar ditt vatten för givet. Det har du vant dig vid och det har du rätt att göra. Men det finns anledning att tänka efter lite. Vad händer i samhället när vattenförsörjningen drabbas av en allvarlig störning? För sådana kommer. Det vet Mats Henriksson. Han jobbar med det du tar för givet.

Helsingborg är en växande stad i en växande region. Med ett vattenledningsnät som behöver anpassas till nya förutsättningar och nya behov. Som behöver utvecklas för att matcha framtidens krav.

Mats Henriksson är NSVA:s specialist på vattendistribution och håller i ett projekt kallat "Vatten 2050". Hur undviker vi framtida besvär? Hur bygger vi utan att måla in oss i hörn? Hur gör vi det kostnadseffektivt så att vi kan fortsätta att ta vårt vatten för givet till en rimlig kostnad?

Den äldsta befintliga vattenledningen i Helsingborg är från 1889. I mer än hundra år har den tjänat centrala delar i staden. Resten av ledningssystemet har byggts i etapper. Många ledningar från 50- och 60-talet är i gjutjärn som börjar ge med sig. Nya ledningar är av polyetenplast och beräknas hålla i 150 år.

Att jobba med det här ställer ju en del frågor. 150 år. Vilket perspektiv. Vi vet ingenting om hur världen ser ut då. Men vi vet att vi behöver en större kapacitet än den vi har nu. Staden och regionen växer. Ledningsnätet har inte riktigt hängt med. Ibland har vi haft svårt att få ut vatten i vissa situationer, säger Mats Henriksson.

Två nya huvudledningar och ytterligare ett vattentorn

"Vatten 2050" består av många olika etapper, där man redan hunnit en bit på vägen. Bland annat har två nya huvudvattenledningar dragits från vattenverket på Örbyfältet längs med Österleden och ner till vattentornet vid Fredriksdal, byggt 1962. I och med detta har sårbarheten minskat. NSVA kan få ut vatten med en annan säkerhet även vid ett större avbrott på en viktig ledning.

I nästa etapp ska det byggas ett lika stort vattentorn som det befintliga med två tillhörande mindre resorvoarer på mark vid Österleden, strax intill den rondell som leder trafiken in till Olympia. Det kommer att minska sårbarheten ytterligare. Planerad byggstart för det nya vattentornet är 2018.

– Vi kan lagra 7 000 kubikmeter i det vattentornet, lika mycket som i Fredriksdalstornet. I de två markresorvoarerna kan vi lagra ytterligare 8 000 kubik, alltså totalt 15 000 kubikmeter. Det ger oss minst åtta timmar av tryggad försörjning vid ett stort avbrott.

Allt hänger ihop

"Vatten 2050" är i mångt och mycket ett byggprojekt. Kapaciteten och logistiken ska vässas. Men arbetet samverkar med flera andra projekt. Det är många komponenter som ska fungera och samverka för att du ska fortsätta att ta ditt vatten för givet.

– Vi vet mycket om hur det ser ut vid vattenverken och vid bostäderna. Men mellan de stationerna finns det stora blinda fläckar. Jag kallar det vår svarta låda, the black box.

Det finns få titthål i ett nedgrävt ledningsnät. Hur påverkas det av ålder, klimatförändringar och annat? Vad händer om den eller den ledningen går sönder, hur påverkar det resten av nätet och samhällsfunktionen?

– Vi tar reda på så mycket vi kan. Det finns ett annat projekt som heter "Mätning och Övervakning 2020". Vi sticker hål på nätet och skaffar oss fler titthål. Vi tar hjälp av olika simuleringsmodeller i våra datorer för att vara förberedda om något skulle hända. Vattnet ska vara bra när det kommer fram till kunden, även i framtiden.

– Vi utvecklar nya metoder. Framöver ska vi kunna konditionsbestämma ledningsnätet från markytan med hjälp av radar och ultraljud. Vi tittar också på hur man skulle kunna använda sig av biomarkörer i systemet. Vi behöver ta fram ny teknik, exempelvis för att spola ledningarna. Det senaste är att göra det med is. Genom att bli bättre på att konditionsbestämma nätet kan vi veta när det är dags för reinvesteringar. Det mest ekonomiska är förstås att byta ut en ledning dagen innan den går sönder.

– Vattenledningsnätet ska inte vara något hinder när staden och regionen växer ytterligare.

500 mil ledningar, 15 miljarder

Det befintliga dricksvattennätet i Helsingborg är på 80 mil. Inom hela NSVA finns det runt 200 mil dricksvattenledningar. Hela VA-ledningsnätet inom NSVA mäter 500 mil, och är värt i runda slängar 15 miljarder i anskaffningsvärde. Det kan vara en siffra värd att tänka på när du tar en behaglig dusch.

Ditt vatten kommer från början från sjön Bolmen i Småland. Det rinner i en stor Sydvattentunnel ner till Skåne och Ringsjöverket, där det renas. Därefter hamnar det på Örbyfältet, söder om Råå. Genom infiltration av vatten i Örbyfältets olika sandlager poleras vattnet. Örbyfältet fungerar även som utjämningsmagasin vid variationer i tillförsel och förbrukning. När vattnet pumpas upp i Örbyverket är det ett "konstgjort grundvatten", något kallare. Efter att ha passerat UV-ljus rinner det vidare genom ledningsnätet och hamnar till slut i kranarna hos konsumenterna

Helsingborg, Höganäs och Ängelholm

Förutom helsingborgarna får även Höganäs sedan många år tillbaka vatten via Örbyverket. Sedan våren 2015 levereras även vatten till Ängelholm härifrån. I framtiden kommer kanske även södra Båstad att försörjas med vatten från Örbyverket. "Vatten 2050" tar därför hänsyn till hela regionens vattenförsörjning.

Vi kommer att drabbas av vattenläckor även efter 2050, trots all omsorg det befintliga nätet får. Tricket är att få så få riktigt kännbara läckor som möjligt.

– Det blir ingen större dramatik vid mindre läckor. Med två vattentorn i drift kommer även större att kunna passera någorlunda obemärkt. Vi bygger för att göra samhället mindre sårbart. Händer det något med vattnet tar det inte så lång tid innan samhället börjar gå på knäna. Det har vi sett när invånarna tvingats koka drickvattnet. Det kan bli stora påfrestningar inom till exempel hemtjänsten, avslutar Mats Henriksson.