Mätbart för framtiden

Att mäta är att veta. Därför mäter NSVA som aldrig förr. Och bakom siffrorna döljer sig spännande sanningar om vårt samhälle och vår framtid.

I underjorden ringlar ledningar fram mil efter mil, hit och dit. Inom NSVA finns närmare 500 mil ledningar, av varierande ålder. Men de ligger just under jord. Hur bedömer man tillståndet på en patient man inte kan se?

Att det är bra att hålla koll på patienten är självklart. I den bästa av världar hade man bytt ut ett rör dagen innan det skulle gå sönder. Det hade besparat samhället ett och annat missöde och det hade dessutom varit oerhört kostnadseffektivt.

Men man byter inte gärna ut fullt fungerande enheter. Och man gräver inte upp 500 mil gator och åkerjord bara för att checka läget. Alltså lämnar man vissa saker till Simon Bengtsson. Han är ledare för projektet "Mätning övervakning 2020" där ambitionen är att bli ett föredöme i Sverige vad gäller mätningar på ledningsnätet.

Framtida krav och klimatförändringar

Det han och kollegerna ska ta reda på fram till 2020 är spännande. Och viktigt. I slutändan handlar det om att vi ska kunna arbeta mer proaktivt för att möta framtidens krav och klimatförändringar.

Alltså ett VA-nät som står pall för de allt kraftigare regn som klimatförändringarna oundvikligen medför. Ett VA-nät som inte springer läck i onödan och orsakar trubbel för invånarna. Ett VA-nät som hänger med i utvecklingen när regioner växer och utvecklas. Gubbarna som lade rör i marken 1963 kunde inte veta vilka krav nordvästskåne skulle ställa på ledningsnätet 50 år fram i tiden.

Alltså mäts det. Och siffrorna ger oss svar.

I spillvattennätet kan vi till exempel mäta flöde och nivå för att skapa oss en förståelse för hur systemet fungerar, eftersom det kan vara stor skillnad på teori och verklighet. Har vi bra data kan vi skapa modeller som sedan simulerar olika scenarion, på det sättet kan vi se var det finns överskottskapacitet och var det finns underskott. Vi får en förståelse för hur systemet hänger ihop och var vi kan sätta in åtgärder för att få bästa resultat. På vattenledningsnätet mäter vi flöden och tryck vilket gör att vi snabbare kan avgränsa och lokalisera läckor.

Mätningar ger oss svar

Att mäta regn blir också allt viktigare. All forskning och prognoser säger att vädermönstren kommer försätta förändras och att det blir allt vanligare med kraftigare regn.

För att bedöma hur kraftigt ett regn är pratar man om återkomsttider, det vill säga hur ofta ett sådant regn beräknas att komma. Från att man myntade uttrycket har det skett förändringar, ett 10-årsregn kommer på många håll med tätare intervall än vart tionde år.

Generellt sett har kommuner bra koll på hur de stora anläggningarna fungerar, som vattenverk och reningsverk. Men på sina håll är själva ledningsnätet relativt okända.

– Mätningarna ger oss svar. Vi kan snabbare lokalisera läckor och avgränsa skadorna.

Simon Bengtsson är mätstrateg och är utbildad väg- och vatteningenjör.

– Egentligen tänkte jag från början bli husbyggnadsingenjör men när jag började läsa kurser inom vatten ändrade jag mig. Det var ett spännande område som jag inte hade så stor koll på.

Viktig bit i framtidssäkrat system

Simon var en av sju utvalda till sin årskull av Familjen Helsingborgs omtalade traineeprogram. 750 personer sökte. Killen från östgötska Kisa är medveten om att han fått en chans många suktar efter. 70 procent av sin tid ägnade han fram till årsskiftet åt NSVA, resten åt traineeprogrammets övriga innehåll. Från och med 2016 är han anställd på heltid på NSVA. Då är det fyra år kvar till hans projekt ska vara i mål.

– Vi vill förbättra oss och mätningen är en viktig bit i ett framtidssäkrat system.

FAKTA

  • I Helsingborg beräknas årsnederbörden fram till år 2100 öka med cirka 15 procent och antal dagar med kraftig nederbörd väntas bli upp till 10 dagar fler per år än idag.
  • En varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga, cirka 6-7 procent per grad. I ett värsta scenario kommer medeltemperaturen i Helsingborg öka med ungefär fyra grader fram till år 2100.