Läkemedel i naturen

Våra reningsverk är inte byggda för att ta hand om läkemedelsrester och tusentals kemiska substanser. Vi ser redan konsekvenser i naturen. Ekosystem förändras långsamt och frågan är vilka effekter vi ser om 20 år. Marinette Hagman ser signalerna som talar om för oss att det är dags att agera.

I slutet av 50-talet kom de första p-pillren ut på marknaden i USA. Det som först kan uppfattas som ett vetenskapens underverk kan årtionden senare knacka oss på axeln med helt andra frågeställningar och uppfattningar. Idag vet vi att hormoner påverkar näringskedjan. Det finns studier som visar hur grodor byter kön, och forskning på fiskbestånd som bara producerar antingen honor eller hanar.

Det behöver inte vara p-pillrens fel, och i synnerhet inte enbart p-pillrens. Vi konsumerar mängder av läkemedel som passerar genom våra kroppar och hamnar i avloppet. Många slarvar och lämnar inte in gamla läkemedel till apoteket, utan de hamnar också i avloppet. Vi ger våra husdjur och jordbruksbesättningar massor av läkemedel. Läkemedelssubstanserna hamnar i en natur som inte bett om det. 

32 forskningsmiljoner

– Det är ytterst få läkemedelsrester som kan renas i dagens reningsverk. Vi kan rena vattnet från fosfor, kväve och organiskt material. Det är så kraven ser ut. Läkemedelsresterna hamnar i våra sjöar, åar och hav. Men där vill vi inte ha det, säger Marinette Hagman, som är forsknings- och utvecklingsansvarig på NSVA.

– Det är knappast bara läkemedel. Det är mikroföreningar och den typen av kemiska substanser. I tusental. Men det pratas mest om läkemedel eftersom det är lättast för folk att ta till sig och förstå.

2014 beslutade regeringen att satsa 32 miljoner på projekt som ska forska kring rening av läkemedelsrester och mikroföroreningar i avloppsvatten. Marinette Hagman jobbar med ett av sex projekt, Resvav – eller Reduktion av svårnedbrytbara ämnen i avloppsvattnet.

– Ekosystemförändringar är långsamma processer. Det vi ser nu är resultatet av det vi gjorde för kanske 20 år sedan. Man hittar rester av läkemedel i sjöar och hav. Det är en signal till oss. Hormoner påverkar näringskedjan, djurlivet förändras. Vad har vi för tekniker som kan rena avloppsvattnet ännu bättre? Hur ska vi implementera dem på  svenska avloppsreningsverk? Vad kostar det? Hur dimensionerar vi tekniken för att passa in i svenska reningsverk? Det är sådana frågor vi tittar på i projektet.  

Marinette och hennes kolleger jobbar med tekniska lösningar en bra bit ovanför medel-Svenssons vardag. Men naturen är i högsta grad medel-Svenssons business.

Inte rädda för läkemedel

– Det är ju svårt att minska den mängd läkemedel som passerar genom våra kroppar. Och vi ska inte vara rädda för läkemedel. Men man kan tänka på att inte ta medicin i onödan och läkare kan tänka på att inte skriva ut mediciner alltför lättvindigt. Och vi kan alla tänka på att lämna in gammal medicin till apoteket.

Tekniska lösningar är på gång och finns redan till viss del. Schweiz är ett föregångsland. EU har en lång lista på ämnen som vi ska försöka ta bort eller minska. Det händer saker. Det finns en debatt som handlar om hur vi städar och att naturliga rengöringsmedel som såpa och ättika funkar lika bra som kemiska produkter – och i slutändan handlar den debatten också om vad som hamnar i våra vattendrag. Och så finns det sex viktiga projekt där 32 miljoner satsats på en tid som ännu ligger framför oss.