Grus ger egen karaktär

På Örbyfältet utanför Helsingborg händer det spännande saker i det fördolda. Här filtreras det som från början var sjövatten genom grus från istiden. Resultatet är ett konstgjort grundvatten, något kallare och mineralrikare än ursprungsvattnet från Sydvatten.

Helsingborg får, liksom 15 andra kommuner i Skåne, vatten från Sydvatten. I norra Skåne kommer vattnet från sjön Bolmen i Småland. Därifrån går vattnet i en åtta mil lång tunnel till Ringsjöverket, där det renas. Sedan väntar sex mil i rörledning innan det är framme vid Örbyverket i Helsingborg.

När vattnet från Sydvatten pumpas vidare från Örbyverket, till invånarna i Helsingborg och även till Höganäs och Ängelholm, har det sin egen karaktär. Det beror på Örbyfältet. Strax söder om Helsingborg breder det ut sig och ramar in Öresunds västra sida med sina vackra åkerplättar. Här finns Helsingborgs viktigaste livsmedelsproducent. Örbyverket förser nästan 200 000 människor och en mängd företag med rent vatten, varje dag.

Konstgjort grundvatten

På Örbyfältet får vattnet sjunka genom gruslagren ner till den täta botten, för att sedan pumpas upp som ett konstgjort grundvatten till reservoarerna i vattenverket. Därefter väntar olika kvalitetskontroller innan vattnet skjutsas ut till invånarna.

– Förr tog man vattnet från Råån. Då hade Örbyfältet en reningsfunktion. Nu är det mer ett vattenmagasin. Men filtreringen genom de naturliga gruslagren, som ligger där sedan istiden, ger också ett mer mineralrikt vatten. Det har med berggrundens sammansättning att göra. Där finns inslag av flinta och kalksten som gör vattnet lite hårdare. Då får vattnet en något mer distinkt karaktär, förklarar Lars Ödemark, dricksvattenspecialist på NSVA.

De flesta tycker att ett något hårdare vatten smakare lite godare. Nackdelen är att man kanske behöver avkalka kaffebryggaren oftare.

Tystnad bästa betyget

Du vrider på kranen och tar ditt livsviktiga vatten för givet. Lars Ödemark är kemiingenjör och för honom är vattnet allvarliga grejer.

– Jag har jobbat med vatten i 25 år. I början tyckte jag det var lite trist att kunder bara hörde av sig om det var något problem med vattnet. Nu har jag ändrat inställning helt. Vattnet i Sverige har generellt så hög kvalitet och säkerhet att kunderna ska ta det för givet. Ingen ringer om något som är fullständigt naturligt. Är det tyst så är det det bästa betyget vi kan få.

Alla specialister är i någon mån miljöskadade. Rensar du parker från ogräs tittar du automatiskt med ett annat öga på parkerna när du turistar i andra städer. Jobbar du som journalist studerar du säkert lokaltidningarnas typsnitt när du är på resande fot. Lars Ödemark smakar alltid på kranvattnet.

Tävla i kranvatten?

Ungefär vart femte år arrangerar branschorganisationen Svenskt Vatten tävlingen "Sveriges godaste kranvatten". 1997 vann Härryda, 2005 var det Lilla Edet och 2010 tronade Falun högst upp på prispallen i tävlingen om Sveriges bästa kranvatten. 2015 är det dags igen.

– Jag tycker absolut att man kan tävla i kranvatten. Precis som man kan tävla i andra drycker. Vattnet har olika karaktär överallt. Vad som smakar bäst är förstås ingen absolut sanning, utan upp till den enskilde individen. Själv tycker jag att vattnet smakar bäst när det är lite hårdare och mineralrikt.

– Jag dricker kranvatten utomlands också, ner till Alperna. Sedan är risken större att vattnet inte håller samma kvalitet. Köper jag någon gång mineralvatten så tittar jag alltid på innehållsförteckningen. Jag vill gärna se att där finns kalcium och magnesium.

Trygga händer

Att ta en livsviktig grej som vatten för givet är förstås en ynnest. Som man kanske inte alltid funderar så mycket över. Det beror på att du är i trygga händer. På Örbyfältet finns reservanordningar som garanterar drift och tillgång även vid oförutsedda händelser som elavbrott och driftsstopp. Det finns strikta skyddsföreskrifter som reglerar vilka verksamheter som får finnas på fältet; den senaste fastställd av Länsstyrelsen 2010.

– Vi jobbar hela tiden med säkerheten. Det finns bakteriella barriärer, fysiska barriärer, regelverk, kvalitetskontroller. Vi har bra förutsättningar redan från början. Sverige är ett vattenrikt land, och inte så varmt att vi riskerar att få stora bakteriella problem. I västvärlden har vi också en mer än 100-årig tradition av att bygga ut VA-systemen, berättar Lars Ödemark.

Örbyfältet noga skyddat

Örbyfältet är stort som 800 fotbollsplaner och noga skyddat. De gårdar som finns på fältet får till exempel inte använda bekämpningsmedel. Vägar och järnvägar som passerar genom området har skydd för utsläpp. Det finns flera andra bestämmelser som alla syftar till ett säkert dricksvatten.

Vattnet kontrolleras sedan noggrant så att det uppfyller Livsmedelsverkets alla normer. Innan det lämnar Örbyverket passerar vattnet genom UV-ljus, vilket ger ett effektivt skydd mot bakterier, virus och parasiter.

Det finns ett fyrtiotal pumpar ute på Örbyfältet, som skickar vattnet vidare till vattenverket. Verket har två separata produktionsenheter med två reservoarer, två pumpstationer och ett eget reservkraftverk.

Ör betyder förresten grusbank. Örby blir alltså byn vid grusbanken. Gruset har funnits här sedan istiden och man vet med säkerhet att här bott människor sedan bronsåldern. Det har alltså varit livsviktiga marker länge.

Kalla nyttiga fakta

Örbyverket producerar nästan 600 liter vatten per sekund. Det behövs. Varje dag använder du 160 liter vatten. Det går till personlig hygien, matlagning, rengöring – och förstås dricksvatten.

Bara i Helsingborg mäter vattenledningarna nästan 80 mil. När invånare och industrier använt vattnet går det i avloppsledningar till Öresundsverket där det renas och återförs till naturen.