VA och badkvalitet

I media har man kunnat läsa om badvarningar i Helsingborg till följd av förhöjda bakteriehalter i badvattnet. En källa till bakteriehalterna kan vara bräddning av spillvatten. Enligt DHI:s rapport Badvatten i Helsingborg är det just bräddningar som har störst påverkan på badvattenkvaliteten. En annan källa kan vara dagvatten. Det finns även mycket annat, både på land och till sjöss, som kan påverka badkvaliteten negativt.

Bräddningar är tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten när reningsverk eller ledningsnät är överbelastat och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av. Normalt sker bräddning i samband med kraftigt regn och snösmältning.
– Bräddning är alltså en systemfunktion för att inte vattnet ska riskera att gå baklänges vilket i sin tur kan medföra att ledningarna blir överfulla och att källare och gator blir översvämmade. Målet är förstås att vi inte ska brädda och att allt avloppsvatten ska renas innan det släpps ut i vattendrag eller på annat ställe. Bräddning är bara en nödlösning, säger Åsa Peetz, chef för avdelning Ledningsnät och projekt på NSVA.

Öresundsverket i siffror

Reningsverket i Helsingborg, Öresundsverket, byggdes 1974. Idag tar det emot och renar i genomsnitt 55 000 kubikmeter vatten per dygn. Vid ett kraftigt regn kan det vid enstaka tillfällen komma in 20 000 kubikmeter vatten på en timme.

– För att inte hela reningsverket ska slås ut vid sådana tillfällen leds delar av vattnet förbi anläggningen och ut i Öresund via en 120 meter lång ledning. Alla bräddningar redovisas till Länsstyrelsen som är vår tillsynsmyndighet, säger Pär Gustafsson, chef för avdelning Avloppsrening på NSVA.

Öresundsverket i siffror (2017):
Mängd renat spillvatten: 19 786 093 m3
Mängd bräddat spillvatten: 28 829 m3
Genomsnittlig mängd renat spillvatten/dygn: 54 209 m3
Genomsnittligt mängd renat spillvatten/timme: 2 259 m3
Maximalt inflöde/timme: 11 255 m3

Läs mer i Miljörapporten för Öresundsverket 2017

Öresundsverket i siffror (2016):
Mängd renat spillvatten: 18 892 271 m3
Mängd bräddat spillvatten: 31 430 m3
Genomsnittlig mängd renat spillvatten/dygn: 51 760 m3
Genomsnittligt mängd renat spillvatten/timme: 2 157 m3
Maximalt inflöde/timme: 11 255 m3

Läs mer i Miljörapporten för Öresundsverket 2016

Öresundsverket i siffror (2015):
Mängd renat spillvatten: 25 030 893 m3
Mängd bräddat spillvatten: 45 550 m3
Genomsnittlig mängd renat spillvatten/dygn: 55 272 m3
Genomsnittligt mängd renat spillvatten/timme: 2 303 m3
Maximalt inflöde/timme: 10 250 m3

Läs mer i Miljörapporten för Öresundsverket 2015

Öresundsverket i siffror (2014):
Mängd renat spillvatten: 23 105 370 m3
Mängd bräddat spillvatten: 123 296 m3
Genomsnittlig mängd renat spillvatten/dygn: 55 539 m3
Genomsnittligt mängd renat spillvatten/timme: 2 314 m3
Maximalt inflöde/timme: 10 250 m3

Läs mer i Miljörapporten för Öresundsverket 2014

Så lite bräddar Öresundsverket

På ett år kommer det in cirka 2 549 Kärnan-torn med avloppsvatten för rening till Öresundsverket. 2016 bräddade Öresundsverket knappt fyra Kärnan-torn.

Klicka här för större bild

2016 bräddade NSVA totalt 20 216 kubikmeter från ledningsnätet enligt modellerande mängder. Av dessa mängder kom cirka 95 procent (19 159 kubikmeter) från Norra hamnens bräddpunkt.

Bräddvatten består mest av regn

Eftersom bräddning normalt sker vid kraftiga regn är detta vatten mycket utspätt och består till största delen av regnvatten. Av de 140 liter som vi använder per person och dygn i Sverige beräknas cirka 30 liter gå åt till toalettspolning. Resterande 110 liter är vatten till bad, tvätt, disk och så vidare, säger Pär Gustafsson.

Klicka för större bild

Bräddningar vanligt i hela Sverige

VA-systemen i Helsingborg är väl fungerande och fungerar på motsvarande sätt som i andra kommuner i Sverige. Bräddningar är inte unikt för just Helsingborg. Det finns bräddavlopp på alla avloppsnät i Sverige och med jämna mellanrum tvingas tyvärr kommunerna och/eller de kommunala VA-bolagen släppa ut orenat avloppsvatten i vattendrag. Så sent som 2017 gav branschorganisationen Svenskt Vatten ut rapporten "Omfattning av bräddning i svenska kommuner", även den författad av DHI. Tio kommuner, däribland Helsingborgs stad och NSVA, har bidragit med information till rapporten. I slutsatsen står det att de årliga bräddningarna i Halmstad och Helsingborg är omkring en tiondel av vad de var i början av 1990-talet. "Drivkraften har inte primärt varit krav från tillsynsmyndigheter utan VA-organisationens egna ambitioner och syftet att lösa källaröversvämningsproblem", skriver DHI.
– Det har hänt väldigt mycket på området. Fram till 1974 fanns inget reningsverk i Helsingborg, allt avloppsvatten gick genom ett grovgaller direkt ut i Öresund. Badvattenprover började tas på 1980-talet. Idag investerar vi 40 miljoner kronor per år för att bygga om ledningsnätet och minska bräddningarna i Helsingborg, säger Åsa Peetz.

Så jobbar NSVA och staden för att minska bräddningarna

För att minska bräddningarna pågår en omfattande renovering av ledningsnätet i Helsingborgs stad, vilket innebär att NSVA byter ut alla så kallade kombinerade ledningar där dagvatten (vatten från regn och snösmältning) blandas med spillvatten (vatten från toaletter, dusch och tvätt) till separerade ledningar, där dagvatten och spillvatten skiljs åt i olika ledningar.
– Tyvärr kan vi inte renovera och separera hela VA-systemet på en gång, även om vi skulle önska det. Det skulle innebära ett alldeles för stort intrång i stadslivet med uppgrävda gator på flera ställen under väldigt lång tid. Vi arbetar istället systematiskt med att bygga bort kombinerade ledningar där det ger störst effekt och minst störning för samhället. Att bygga om alla kombinerade ledningar i Helsingborg skulle grovt beräknat kosta runt 2,5 miljarder kronor, säger Åsa Peetz.

Varför bygger NSVA inte ut reningsverket istället?

Att bygga reningsverk som klarar att hantera extrema regn är varken ekonomiskt försvarbart eller tekniskt möjligt, förklarar Åsa Peetz.

Här följer några exempel på NSVAs projekt för att minska bräddningarna i Helsingborg:

  • Furutorpsgatans avrinningsområde. Här har det jobbats med att separera ledningar från Husensjö-området och nedåt ända sedan 1970-talet. Enligt en ny tidplan ska NSVA 2019 göra en omkoppling av en dagvattenledning som leder vatten till reningsverket. Vid ett tioårsregn flödar nära 4 000 liter vatten per sekund i den aktuella ledningen, på ett år flödar cirka en miljon kubikmeter dagvatten in till reningsverket den här vägen. Genom att koppla om ledningen minskas risken för att magasinen på reningsverket ska bli fulla vilket i sin tur innebär att vi måste brädda
  • Johan Banérs gata, Tågaborg. Även här pågår modellering för att kapa bort en stor del tillskottsvatten till reningsverket.
  • Future City Flow. Ett projekt hos Sweden Water Research, forskningsbolaget som NSVA äger tillsammans med Sydvatten och VA Syd. Projektet går ut på att utveckla tekniker och instrument som visar hur vi ska planera städer och drift av befintliga avloppssystem. Dessa ska sedan hjälpa oss att se var vi kan tömma av i systemet, det vill säga skapa tillfälliga vattenmagasin där vi kan uppehålla vattnet så att vi är förberedda och slipper brädda när det kommer större skyfall och liknande.

Klicka för större bild

Klicka här för större bild/grafik

Dagvatten kan förorenas vid kraftiga regn

Vid Fria Bad finns ett stort dagvattenutlopp. Ledningen går 260 meter ut i havet och byggdes om 2011 för att dagvattnet ska ledas längre bort från badplatserna. Vid normala havsströmmar förflyttar vattnet sig cirka en kilometer på en halvtimme. Det finns ytterligare ett mindre dagvattenutlopp vid Pålsjö, samt ett par äldre VA-ledningar vid Fria Bad och Vikingstrand. De sistnämnda kan även fungera som nödbräddavlopp, men har inte behövts användas på många år.

– Dagvatten är normalt ett relativt rent vatten, men vid kraftiga regn spolas smuts, oljerester, hundbajs, fågelbajs, cigarettfimpar med mera från hustak och gator med ner i dagvattenbrunnarna, varför det kan innebära föroreningar även i dagvatten, förklarar Åsa Peetz.

Inläckage i ledningar

Det kan även läcka in vatten till spillvattenledningarna, både från närliggande dagvattenledningar och från marken, om ledningarna inte är helt täta. Detta kallas för tillskottsvatten och det är något som successivt byggs bort genom att man byter ut eller relinar äldre ledningar. Inom NSVA finns det totalt närmare 500 mil ledningsnät av varierande ålder och kvalitet. För några år sedan relinades en äldre ledning relinats på Strandvägen i Helsingborg. Relining innebär att man lägger en ny ledning inuti den gamla. Livslängden på en VA-ledning är cirka 100 år.

I Helsingborg finns det drygt 90 pumpstationer på det cirka 70 mil långa ledningsnätet för spillvatten, varav 12,5 mil är kombinerade ledningar. Utöver detta finns det nästan 60 mil dagvattenledningar.

VA-verksamhet är inte skattefinansierad

Vatten- och avloppsverksamheten i Sverige finansieras helt av anslutna kunder genom VA-taxan och ska bedrivas till självkostnadspris samt ha ett nollresultat. Det innebär att VA-verksamhet inte finansieras av skattemedel. Det är kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar om investeringsramar och taxor och som därmed sätter ramarna för VA-verksamheten. 

DHI:s rapporter om badvattenkvaliteten i Helsingborg

På uppdrag av Helsingborgs stad arbetade DHI Sverige med en utredning kring badvattenkvalitet inom Helsingborgs stad under våren 2016. Rapporten Badvatten i Helsingborg blev klar i juni samma år. Enligt rapporten är det bräddningar som har störst påverkan på badvattenkvaliteten.

DHI har gjort ytterligare en rapport, Badvatten i Helsingborgs stad- analys av badvattenkvalitet, som presenterades i maj 2017.

Information om badvattenkvalitet på helsingborg.se/badplatser

Juni 2017 lanserade Helsingborgs stad en badplatskarta med en prognosfunktion som du hittar både på webben, helsingborg.se/badplatser, och som en nedladdningsbar app. Vid sidan om temperatur i både vatten och land kan du bland annat se hur badvattenkvaliteten ser ut för respektive strand. NSVA levererar information om bräddningar till Helsingborgs stad som sedan lägger in datan i prognosen. Den nya badplatskartan med prognos ersätter tidigare information om bräddningar på nsva.se.