Översvämningarna i Bjuv och Åstorp

Drabbades du av översvämningarna i Bjuv och Åstorp/Hyllinge i somras? På denna sida hittar du information om NSVAs arbete efter dessa. Sidan uppdateras så fort vi har ny information att gå ut med.

 

Senaste nytt om översvämningen i Hyllinge och Nyvång

Utredningen om Hyllinges och Nyvångs dagvattensystem är nu klar. Utredningen består av två rapporter.

Tyrens rapport om Hyllinge och Nyvång

NSVAs rapport om Hylinge

Den första rapporten är en datorsimulering, en så kallad modellering, av ledningarna för dagvatten i delar av gamla Hyllinge och delar av Nyvång. Rapporten har gjorts av konsultbolaget Tyréns. Med hjälp av modelleringen har konsulten räknat ut dagvattensystemets kapacitet i förhållande till de nationella branschkrav som ställs på dagvattensystem som redan finns idag. Detta har gjorts genom att prova olika regnscenarion. Modellen har avgränsats geografiskt till de områden inom Hyllinge och Nyvång i Åstorps kommun där det har kommit in flest anmälningar om översvämningar (se sidan 6 i Tyréns rapport). Översvämningsärenden utanför modellområdet utreds separat.

Den andra rapporten är NSVAs egen. I denna kan du bland annat läsa mer om orsakerna till översvämningarna, om avvikelser i dagvattensystemets drift som har upptäckts i samband med efterarbetet och förslag på åtgärder för att minska risken för översvämningar i framtiden.

Resultatet av utredningen

Utredningen visar att delar av dagvattensystemet i delar av gamla Hyllinge är underdimensionerat enligt de branschkrav som ställs idag. Dessa krav säger att dagvattensystem ska klara av att transportera undan regnvatten från ett så kallat tioårsregn.

Regnet som föll i somras var ett så kallat 66-årsregn. Det innebär att översvämningarna troligtvis inte hade kunnat undvikas även om dagvattensystemen hade varit rätt dimensionerat. Regnet som föll var mycket kraftigt och långvarigt. Vid ett regn i denna storlek kan endast en viss del sjunka ned i grönytor i marken. När marken blir mättad på regn och inte kan ta emot mer börjar det rinna på markytan. Detsamma gäller för dagvattensystem. När systemet blir fullt börjar överskottet rinna på markytan mot lågt liggande områden. Under ett långvarigt och intensivt regn som detta handlar om blir det väldigt stora volymer vatten på begränsade områden.

Får jag ersättning för mina översvämningsskador?

Varje ersättningsärende som har kommit till NSVA behandlas nu separat utifrån resultatet av utredningen. Svaret kan bli olika för olika fastigheter och gator beroende på förutsättningarna. Vid sidan om dimensioneringen av dagvattensystemet tittar NSVA bland annat på hur de privata ledningarna på fastigheterna är kopplade och hur vattnet kom in vid översvämningen. Eventuella ersättningskrav kommer att kunna betalas ut tidigast i januari 2017.

Vad gör NSVA och Åstorps kommun nu?

En av NSVAs och Åstorps kommuns viktigaste utmaningar inför framtiden blir att minimera riskerna för att det ska inträffa fler översvämningar. Detta kommer bland annat att göras genom att hitta vägar för vattnet att rinna på markytan. NSVA har beställt en markmodell för att se hur vattnet rinner på gator och mark i delar av gamla Hyllinge. Med hjälp av denna modell kan vi ta fram alternativa rinnvägar för stora regn och hitta områden som kan användas för att samla upp större regnmängder. Det kan handla om alltifrån fotbollsplaner till parker. Fler åtgärdsförslag finns i NSVAs rapport.

Mer om ersättningskrav

Ersättningskrav ska skickas till NSVA, Box 2022, 250 02 Helsingborg.

Om du redan har skickat in ett ersättningskrav (inte anmälan om översvämning) kan man bortse från denna påminnelse. Det finns inget sista datum då ersättningskraven måste ha kommit in till NSVA. Eventuella ersättningskrav kan skickas in även efter jul och nyår. Det finns ingen blankett för ersättningskravet utan ett enkelt brev räcker samt kvitto eller liknande som styrker hur stor självrisk man har.

 

Bjuvs kommun

Utredningen om Bjuvs dagvattensystem är nu klar. Utredningen består av två rapporter.

Här hittar du Tyréns rapport.

Här hittar du NSVAs rapport.

Den första rapporten är en datorsimulering, en så kallad modellering, av ledningarna för dagvatten i Bjuvs tätort. Rapporten har gjorts av konsultbolaget Tyréns. Med hjälp av modelleringen har konsulten räknat ut dagvattensystemets kapacitet i förhållande till de nationella branschkrav som ställs på dagvattensystem som redan finns idag. Detta har gjorts genom att prova olika regnscenarion. Modellen har avgränsats geografiskt till de områden i Bjuvs tätort där det har kommit in flest anmälningar om översvämningar (se sidan 6 i Tyréns rapport). Översvämningsärenden utanför modellområdet utreds separat.

Den andra rapporten är NSVAs egen. I denna kan du bland annat läsa mer om orsakerna till översvämningarna, om avvikelser i dagvattensystemets drift som har upptäckts i samband med efterarbetet och förslag på åtgärder för att minska risken för översvämningar i framtiden.

Resultatet av utredningen

Utredningen visar att största delen av dagvattensystemet i Bjuvs tätort är underdimensionerat enligt de branschkrav som ställs idag. Dessa krav säger att dagvattensystem ska klara av att transportera undan regnvatten från ett så kallat tioårsregn.

Regnet som föll i Bjuv i somras var ett så kallat 66-årsregn. Det innebär att översvämningarna troligtvis inte hade kunnat undvikas även om Bjuvs tätort hade haft ett rätt dimensionerat dagvattensystem. Regnet som föll över kommunen var mycket kraftigt och långvarigt. Vid ett regn i denna storlek kan endast en viss del sjunka ned i grönytor i marken. När marken blir mättad på regn och inte kan ta emot mer börjar det rinna på markytan. Detsamma gäller för dagvattensystem. När systemet blir fullt börjar överskottet rinna på markytan mot lågt liggande områden. Under ett långvarigt och intensivt regn som regnet i Bjuv blir det väldigt stora volymer vatten på dessa områden.

Får jag ersättning för mina översvämningsskador?

Varje ersättningsärende som har kommit till NSVA behandlas nu separat utifrån resultatet av utredningen. Svaret kan bli olika för olika fastigheter och gator beroende på förutsättningarna. Vid sidan om dimensioneringen av dagvattensystemet tittar NSVA bland annat på hur de privata ledningarna på fastigheterna är kopplade och hur vattnet kom in vid översvämningen. Eventuella ersättningskrav kommer att kunna betalas ut tidigast i januari 2017.

Vad gör NSVA och Bjuvs kommun nu?

En av NSVAs och Bjuvs kommuns viktigaste utmaningar inför framtiden blir att minimera riskerna för att det ska inträffa fler översvämningar. Detta kommer bland annat att göras genom att hitta vägar för vattnet att rinna på markytan. NSVA har beställt en markmodell för att se hur vattnet rinner på gator och mark i Bjuvs tätort. Med hjälp av denna modell kan vi ta fram alternativa rinnvägar för stora regn och hitta områden som kan användas för att samla upp större regnmängder. Det kan handla om alltifrån fotbollsplaner till parker. Fler åtgärdsförslag finns i NSVAs rapport.

Mer om ersättningskrav

Ersättningskrav ska skickas till NSVA, Box 2022, 250 02 Helsingborg.

Om man redan skickat in ett ersättningskrav (inte anmälan om översvämning) kan man bortse från denna påminnelse. Det finns inget sista datum då ersättningskraven måste ha kommit in till NSVA. Eventuella ersättningskrav kan skickas in även efter jul och nyår. Det finns ingen blankett för ersättningskravet utan ett enkelt brev räcker samt kvitto eller liknande som styrker hur stor självrisk man har.

Utredning av översvämningen i Åstorp/Hyllinge

Utredningen för Åstorp/Hyllinge beräknas bli klar i januari. Eventuella ersättningskrav kommer att kunna betalas ut tidigast i februari för Åstorp/Hyllinge.

 

Material från höstens informationsträffar

Vid fem tillfällen i september månad erbjöd NSVA, Bjuvs kommun och Åstorps kommun information och stöttning till fastighetsägare som önskade hjälp med sina översvämningsärenden. Informationsträffarna hölls i Bjuvs kommunhus och i Folkets hus i Hyllinge.

Här hittar du powerpointen som visades under informationsträffarna.

Här hittar du NSVAs folder "Information till fastighetsägare vid källaröversvämning".

Här hittar du NSVAs folder "Var landar regnet hos dig?"

Här hittar du Bjuvs dagvattenpolicy.

Här hittar du Åstorps dagvattenpolicy.

 

NSVAs pressmeddelanden om översvämningarna

Så jobbar NSVA efter översvämningarna, publicerades 1 juli 2016

Bjuvs kommun och NSVA erbjuder hjälp och vägledning till översvämningsdrabbade invånare, publicerades 16 augusti 2016

Hjälp och vägledning för översvämningsdrabbade i Bjuv och Åstorp, publicerades 1 september 2016 

NSVAs utredning om Bjuvs dagvattensystem är klar, publicerades 19 december 2016

 

Ytterligare material

Rapporten "Fastighetsägarnas ansvar och möjlighet att förebygga översvämningsskador", Svenskt vatten utveckling

 

Vanliga frågor och svar

Nedan följer några av de vanligaste frågorna som ställdes under informationsträffarna i Bjuv och Hyllinge.

Vad händer med mitt ärende och mitt ersättningskrav?

NSVA registrerar alla krav och sedan får utredningen visa hur vi ska gå vidare med ditt ärende/krav.

Kommer kommunen/NSVA att ersätta mig och mina krav?

Det vet vi inte förrän utredningen är klar.

Svaret kan bli olika för olika fastigheter och gator beroende på förutsättningarna. Några exempel är hur de kommunala ledningarna är dimensionerade, hur de privata ledningarna är kopplade och hur vattnet kom in.

När kan jag få ersättning?

 

När NSVAs utredning är klar. Utredningen för Bjuv beräknas bli klar innan jul, utredningen för Åstorp/Hyllinge beräknas bli klar i januari.

Eventuella ersättningskrav kommer att kunna betalas ut tidigast i början av januari om du bor i Bjuvs kommun och tidigast i februari om du bor i Åstorps kommun.

 

Vems är ansvaret om min fastighet översvämmas?

Fastighetsägaren har ansvar att skydda sig mot översvämning eller naturolyckor på sin egen fastighet. Fastighetsägaren ska överväga vilka möjligheter som finns att avleda eller fördröja vatten vid kraftiga skyfall så att det inte skadar fastigheten eller vid behov installera någon form av skydd mot oönskade flöden i fastigheten i anslutning till VA-nätet. Fastighetsägaren har även ansvar för att dagvattnet från fastigheten är separerat från spillvattenledningarna i de fall huvudledningarna är uppdelade och inte en så kallad kombinerad ledning. Fastighetsägaren ansvarar även för att dagvatten inte riskerar att rinna ut på annans mark där det kan orsaka skada.

Den kommunala VA-huvudmannen (här representerad av NSVA) ansvarar för att dagvattenledningarna är dimensionerade för att klara att forsla undan regnvattnet upp till och med ett så kallt 10-årsregn enligt Svenskt Vatten P90 (gäller ledningar byggda fram t.o.m. 2016 då nya rekommendationer antogs) i tätbebyggda områden. För områden byggda 2017 och framåt kommer sannolikt rättspraxis säga 20-årsregn för motsvarande då det är vad VA-branschen numera rekommenderar, Svenskt Vatten P110.

VA-branschen har även angett att kommunen ska se till att säkerställa ny bebyggelse (från 2017) klarar ett så kallat 100-årsregn. Huruvida detta kommer tillämpas i rättspraxis är ännu oklart. Men ett ansvar kan kommunen dock anses ha upp till dessa regn för bebyggelse från 2017 och framåt.

Kommunen har ansvar för planering av mark och vattenanvändning. Enligt PBL ska kommunen väga in riskerna för olyckor, översvämning och erosion vid planläggning och i bygglovsprövning. På så sätt kan lagen användas som ett redskap för klimatanpassning av ny eller tillkommande bebyggelse på oexploaterad mark. Observera att det gäller endast ny bebyggelse.

För befintlig bebyggelse är kommunens ansvar begränsat. Ensligt skadeståndslagen är dock kommunen skyldig att ersätta skada som vållas av fel eller försummelse vid myndighetsutövning, till exempel att kommunen beviljar bygglov på en plats som inte är lämplig för bebyggelse. Skadeståndsanspråk kan riktas mot kommunen i tio år efter det att felet begåtts.

Vilka åtgärder har NSVA och kommunen gjort sedan det stora regnet 2007?

NSVA har bland annat:

● Bytt ut och relinat ledningar

● Renoverat pumpstationer

● Arbetat fram saneringsplaner

● Undersökt kapacitet och flöde i rörsystemen med flödesmätningar och rök- och filmbil

● Arbetat fram dagvattenpolicy med tillhörande riktlinjer

● Tagit hänsyn till och ställt krav på fördröjning av dagvatten och sekundära avrinningsvägar vid nya detaljplaner, bygglov och ombyggnadsprojekt

● Byggt dagvattendammar till skydd mot översvämning, erosion och föroreningstransport

● Bjuv: Tillsammans med Länsstyrelsen byggt planerade översvämningsytor och planare slänter vid Boserupsbäcken

Jag har haft översvämning flera gånger. Vad gör NSVA åt det?

Vi beklagar att du har drabbats. NSVA arbetar med att analysera systemet och kartlägga var de värsta översvämningsområdena finns. Sedan tidigare arbetar vi systematiskt med att renovera ledningar och ta bort felkopplingar. Vi medverkar vid kommunens detaljplaner och byggprojekt för att VA-systemen ska uppfylla gällande krav. Det var ett exceptionellt regn den 15 juni och systemen är inte dimensionerade för den omfattningen. Det kommer systemen tyvärr aldrig att vara.

Varför installerar inte NSVA backventiler hos oss?

NSVA utreder hela ledningsnätet och ser var det är lämpligast att vidta åtgärder. Backventiler är oftast inte den bästa lösningen för helheten. Om vi skulle sätta backventiler på exempelvis tre fastigheter längs en gata och det sedan ändå blir ett överbelastat ledningsnät så är det troligtvis några andra källare som översvämmas istället.

Var placeras backventilen?

I källargolvet, antingen vid varje brunn eller på ett "samlat" ställe. Den kan också placeras i en brunn utanför huset.

Backventil sätts alltid på spillvattenledningen. Inget regnvatten eller dränering får vara kopplat till den.

Backventil hjälper inte på fastighetens dagvattenledning.

Läs mer i NSVAs folder "Information till fastighetsägare om källaröversvämningar".

Vem kan hjälpa mig med installation av backventil och vilken typ ska jag installera?

Kontakta en VVS-firma i denna fråga.

Vad kostar en backventil?

Från cirka 1 000 kr och uppåt, plus installationsarbete.

Vem kan hjälpa mig med att ta reda på hur spillvatten och dagvatten är kopplat på min fastighet?

Kontakta en spolbil för att få hjälp med detta. De kan undersöka med färg, rök-eller filmkamera.

Man kan också undersöka själv genom att hälla mjölk där stuprören går ner i marken och se om det blir vitfärgat vatten i spolbrunnen på spillvattenledningen. Men då måste man först vara säker på var man har sin spillvattenspolbrunn (och eventuell dagvattenspolbrunn).

Vilka krav kan kommunen ställa på privata fastighetsägare att genomföra översvämningsförebyggande åtgärder?

Det kravet som kan ställas, och ofta ställs, är att inget dagvatten får vara kopplat på spillvattenledning där ledningarna i gatan är separerade. Det kan handla om felkopplade stuprör, källartrappor eller garagenedfarter som är kopplade på spillvattenledning och avvattningsrännor/rännstensbrunnar som är felkopplade.

NSVA kontrollerar fler och fler fastigheter utifrån inrapporterade problem med rök som trycks ut i ledningarna. Om du som fastighetsägare är osäker kring hur din fastighet är kopplad så kontakta en entreprenör/spolbil för hjälp. Särskilt viktigt är det att kolla upp detta i samband med att du tänker göra åtgärder i din trädgård. Har du felkopplat och drabbas kommer din möjlighet till ersättning att påverkas.

Vid ny- eller ombyggnation har kommunen möjlighet att kräva fördröjning och ställa andra krav för klimatanpassning.

Vad kan jag som fastighetsägare göra för att minska risken för översvämning på min fastighet?

  • Rensa brunnar, lövsilar och hängrännor på din fastighet för att undvika stora vattensamlingar runt huset.
  • Förvara inga värdefulla eller känsliga föremål i källaren.
  • Införskaffa en dränkbar pump för tömning av källaren.
  • Förbered med att ha tunga tättslutande föremål till exempel sandsäckar som kan läggas över golvbrunnar samt toalettstolar i källarplanet.
  • Förebyggande åtgärder som har bättre effekt ju fler som gör dem, är att fördröja dagvatten inom den egna fastigheten. Undvik att hårdgöra marken (till exempel stensätta garageuppfart och liknande).
  • Vid renoveringar av källare och anläggningsarbeten i trädgården bör du fundera på vad du kan göra för att klimatanpassa/skydda din fastighet. Att se till så att vattnet alltid rinner bort från byggnader, bygga bort källartrappor och garagenedfarter, säkerställa att källarfönster är täta och att fundera på om det går att avveckla öppna avloppslösningar i källaren är några exempel på vad som kan genomföras.

Fastigheternas VA-anslutning regleras via bland annat lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) och VA-huvudmannens ABVA. Fastighetens anslutning till det kommunala VA-ledningsnätet ska enligt ABVA vara utförd med "rätt vatten till rätt ledning". Exempelvis ska dagvatten avledas till anvisad dagvattenledning eller omhändertas lokalt på fastigheten. Dräneringsvatten ska avledas till anvisad dagvattenledning eller dräneringsvattenledning.

Servisledningarnas kondition och funktion bör kontrolleras regelbundet.

Risk för översvämning genom dämning (baktryck) i ledningsnätet kan minskas eller elimineras med rätt utförd installation av bakvattenventiler eller låsbara golvbrunnar.

Översvämning via inträngande vatten från markytan kan förhindras bland annat genom förändring av marklutningar, invallningar och pumpning av vatten från lågpunkter.

Här hittar du fler råd och tips vid översvämningsrisk

Större ledningar kan väl ”bygga bort” översvämningar vid skyfall?

 

Vid skyfall rinner så mycket vatten av att det inte får plats i ledningarna, hur stora de än är. Stora ledningar tar stor plats i våra små gator där mycket annat också ska få plats och är väldigt kostsamma. Därför är det inte kostnadseffektivt att bygga ledningar som ska klara en extremsituation. Istället behöver vi ha kapacitet att leda vatten på ytan på ett sätt som inte leder till skador (så kallade sekundära avrinningsvägar).

 

Vilka regnmängder ska ledningsnätet tåla enligt lag?

Den kommunala VA-huvudmannen (här representerad av NSVA) ansvarar för att dagvattenledningarna är dimensionerade för att klara att forsla undan regnvattnet upp till och med ett så kallat 10-årsregn enligt Svenskt Vatten P90 (gäller ledningar byggda fram t.o.m. 2016 då nya rekommendationer antogs) i tätbebyggda områden.

För områden byggda 2017 och framåt kommer sannolikt rättspraxis säga 20-årsregn för motsvarande då det är vad VA-branschen numera rekommenderar, Svenskt Vatten P110.