Slam – en del av kretsloppet
Under reningsprocessen i avloppsreningsverken bildas slam i överskott. Slammet innehåller mullbildande material och höga halter av närsalter som fosfor, kväve, kalium och mikronäringsämnen (växtnäringsämnen). Detta slam kan till exempel användas som jordförbättringsmedel inom jordbruket eller täckmassa på deponier. Då fosfor är en ändlig naturresurs är det viktigt att återföra det till kretsloppet.
I slammet kan dock även oönskade ämnen hamna om vi inte är varsamma med vad vi släpper ut i avloppet. Därför arbetar vi med att förebygga utsläpp av oönskade ämnen från allmänheten och industrier, så kallat uppströmsarbete.
För att inte oönskade ämnen ska spridas på åkermark regleras hanteringen av slam från reningsverk av en omfattande lagstiftning. Bland annat finns gränsvärden för vilket metallinnehåll slammet får ha och regler styr hur slammet får användas. Allt i syfte att undvika skadliga effekter på mark, vatten, vegetation, djur och människor.
Certifiering av slam / Revaq
För att kvaliteten på vårt slam hela tiden ska förbättras så arbetar vi med att certifiera slamproduktionen för delar av vår verksamhet. Certifieringssystemet som ägs och administreras av Svenskt Vatten kallas REVAQ. Syftet med certifieringen är att säkerställa att vi får fram ett slam som kan återföras som växtnäring på till exempel åkermark.
Biogasproduktion
När slammet har förtjockats pumpas det in i en rötkammare där bakterier bryter ner det organiska materialet och bildar biogas. Processen under vilken biogas produceras kallas rötning.
Biogas består av ca 2/3 metangas och 1/3 koldioxid och är en utmärkt energirik gas som i allt större utsträckning används som bränsle till exempelvis fjärrvärme, fordonsbränsle och elproduktion. Inom NSVA finns rötkammare på våra reningsverk i Helsingborg, Landskrona och Åstorp.