Spillvatten från hushåll och industrier tillsammans med dagvatten (regnvatten) är det vi i vardagligt tal kallar avloppsvatten. Avloppsvatten kan ledas bort i tre olika typer av system: spillvattensystem, dagvattensystem respektive kombinerat system. I ett kombinerat system leds dagvatten och spillvatten bort i samma ledning. Under många år ansåg man att det bästa var en gemensam ledning. Ur översvämningssynpunkt är detta mindre bra.
Normalt ska spillvattenledningar inte vara påverkade av regn. Det finns dock flera orsaker till att spillvattenledningar kan vara påverkade av regnvatten:
- dräneringsvatten från hus med källare kopplades förr ofta till spillvattenledningen
- läckage från dagvattenledning till spillvattenledning, som ofta ligger lägre
- regnvatten från gator eller annan mark rinner ner i källare och ner i spillvattenledning via golvbrunn
Åtgärder för att minska översvämningsrisk
Dräneringsvatten som kopplats till spillvattenledning kan bara kopplas bort genom att fastighetsägaren anlägger en pumpbrunn och pumpar dräneringsvattnet till den högre liggande dagvattenledningen.
Överläckage är i vissa områden större på ledningar inom fastigheten än på kommunens ledningar. I dessa fall måste fastighetsägaren bygga om sina egna ledningar för att problemen med överbelastning av spillvattenledningen ska bli löst.
Regnvatten från markytor ska naturligtvis hindras från att rinna ner i källare. Ansvaret för åtgärder kan ligga på fastighetsägaren eller på ägaren till angränsande mark. I värsta fall kan vatten som rinner ner i en källare medföra att spillvattensystemet blir överbelastat.
Det krävs utredningar och mätningar för att kunna avgöra vad kommunen respektive fastighetsägarna behöver göra för att åtgärda översvämningsproblemen i ett område.
Dimensionering av ledningar
Dagvattenledningar och kombinerade ledningar dimensioneras för att klara regn som återkommer med vissa intervall. Dimensioneringen påverkas även av området storlek. För ett mindre område där marken lutar bort från området dimensioneras ledningarna för det värsta regnet som varar i 10 minuter och återkommer en gång per år för dagvattenledningar och en gång vart femte år för kombinerade ledningar (10 mm regn på 10 minuter).
Om det kommer ett kraftigare regn än vad ledningen är dimensionerad för kan vattnet stiga ända upp till markytan för dagvattenledningar och till markytan eller in i källare för kombinerade ledningar.
Det är olika händelser som avgör prioriteringen för hur ledningsnätet ska förnyas. Det kan till exempel vara akuta driftproblem, översvämningar, ombyggnad av gator och utbyggnad av nya områden.
Stora investeringar i ledningsnätet
VA-ledningsnätet åldras för varje år och NSVA använder en mycket stor del av den totala investeringsbudgeten för ledningsförnyelse. Arbetet baseras på inträffade driftproblem, översvämningar samt en saneringsplan.
Den senaste statistiken som SMHI förmedlat visar inte att det skett någon tydlig ökning av skyfallen de senaste åren. På grund av klimatförändringar förväntar man sig att regnmängderna kommer att öka med cirka 20 procent till år 2100. Det är dock mer osäkert hur de kortvariga intensiva regnen kommer att förändras.
Många översvämningar till följd av vädret 2007
- I Helsingborg hade vi många översvämningar som en följd av långvarigt regnande under juni och juli 2007. De värsta regnskurarna motsvarar ungefär det värsta regnet som återkommer en gång på 20 år. Det största problemet var att flödet från markytor, bäckar och åar motsvarade det högsta flödet som återkommer en gång på 100 år, berättar Lars-Erik Widarsson som är specialist inom dagvatten på NSVA.
I Vegeån finns en mätstation för flödet. Den 6 juli 2007 var dygnsmedelflödet ca 30 kubikmeter per sekund. Det högsta dygnsflödet från 1977 till 2007 var tidigare ca 23 kubikmeter per sekund vilket inträffat under cirka 7 dygn. Ökningen från 23 till 30 kubikmeter per sekund motsvarar en ökning med ca 30 procent. Många översvämningar och vattenskador under juli 2007 berodde på att vatten från mark och vattendrag rann in på fastigheter eller i källare via ledningar.
- Det krävs kunskap, erfarenhet och helhetssyn för att kunna förutse denna typ av problem och ibland kan det vara nästan omöjligt att vidta åtgärder innan översvämningen har skett, fortsätter Lars-Erik Widarsson.
Det är inte så lätt att se ner i marken och upptäcka att vatten från en å kan dämma upp i en dagvattenledning, vidare in i en fastighets ledning, läcka ut och rinna in i en dräneringsledning som är kopplad till en spillvattenledning och rinna vidare till en pumpstation och därmed överbelasta stora delar av systemet. Speciellt svårt är det att förutse om vattennivån i ån samtidigt stiger en meter mer än vad någon upplevt tidigare. I exemplet kunde det i stället varit så att vattnet från dagvattenledningen läckte över till spillvattenledningen på kommunens mark.
Översvämningsdrabbade områden utreds
- De senaste åren har NSVA genomfört ett stort antal utredningar inom översvämningsdrabbade områden. Det har gjorts inmätningar av nivåer i ledningar. Vi har byggt modeller av ledningsnätet, mätt vattennivåer i ledningar, mätt regn och kalibrerat modellerna. Från modellerna får vi fram hur stora ytor som det kan regna på och som är kopplade till de olika ledningarna. Dessutom kan vi få fram uppskattningar av hur mycket grund- och dräneringsvatten som kommer in i ledningarna, säger Lars-Erik Widarsson.
- Därefter har vi med fältinventeringar försökt få fram hur olika hårdgjorda ytor och stuprör är kopplade till ledningar. Metoder för att få fram detta är att titta i brunnar, filma ledningar, spola färgat vatten i brunnar och stuprör samt att föra in rök i ledningar och se vart röken tar vägen, fortsätter Lars-Erik Widarsson.
När kartläggningen är klar inventeras möjliga lösningar och ofta blir den slutliga åtgärden en kombination av flera lösningar. I områden med spillvattensystem eller duplikatsystem är det numera vanligt att NSVA kräver att stuprör, garagenedfarter och dräneringsvatten kopplas om till dagvattensystemet.
Tidskrävande åtgärder
Åtgärder som NSVA och gatuavdelningar genomför kan vara att anlägga en ny dagvattenledning så att ledningsnätet blir separerat, anlägga en större spillvattenledning, anlägga magasin för spillvatten under marken för att utjämna och fördröja flödet, hindra vatten från gator att rinna in på fastigheter, sätt in backventiler så att vattnet inte kan dämma upp bakvägen i fastigheters ledningar samt att anlägga dagvattenmagasin.
- När vi nått så långt är det dags att prioritera mellan önskvärda åtgärder samt att göra en tidplan. Därefter kommer ett tidskrävande arbete med att handla upp en projektering, få fram en bygghandling, få in alla tillstånd som krävs från myndigheter, lämna ut en anbudsförfrågan till entreprenörer, utse entreprenör och slutligen att utföra själva anläggningsarbetet, säger Lars-Erik Widarsson. Om några år har NSVA förhoppningsvis mer flödesmodeller över ledningsnätet som kan visa vilka svagheter som finns innan översvämningar uppkommit.
- När vi nått så långt kan vi även på ett effektivt sätt analysera effekter av nya exploateringar och ökad grad av hårdgörning av marken. I dag tvingas vi göra enklare överväganden med utgångspunkt i översiktiga beräkningar, ledningens ålder, angränsande områden och bedömning av tidigare problem i området, fortsätter han.
Dagvattenmagasin
Den viktigaste åtgärden för att klara ökad grad av hårdgörning av mark, att staden växer och ökad nederbörd är att NSVA kräver fördröjd avledning av dagvatten i samband med nya detaljplaner, nya exploateringsavtal samt vid bygglovgivning. Fördröjningen sker genom att det anläggs dagvattenmagasin. I flera fall och i många kommande fall avlastas befintligt ledningsnät i samband med krav på fördröjning.
- Genom att ytor vars dagvattenavrinning tidigare inte fördröjts blir fördröjd minskar belastningen på det befintliga ledningsnätet. Det känns riktigt bra att kunna arbeta på det viset och det ger trygghet inför framtiden, säger Lars-Erik Widarsson.
Vid nyanläggning av dagvattenledningar använder NSVA ett dimensionerande regn som är 20 procent större än dagens regn.
Ökad medvetenhet ger bättre förutsättningar
- Det är omöjligt att idag säga hur mycket investeringar som behövs för att bygga bort alla problem. Det är säkert inte heller önskvärt att byta alla ledningar som inte klarar dagens krav, eftersom det inte alltid finns en koppling mellan dimensionering och översvämningsrisk. Ledningar kan ligga djupt och därmed leda bort mer vatten än de är dimensionerade för, säger Lars-Erik Widarsson.
- Vi som arbetar inom NSVA och kommunen är idag mer medvetna om de problem som finns med översvämningar än tidigare. Alla försöker att förebygga så att problem inte ska uppkomma, men det behövs mer internutbildning, fortsätter han.
Väl rustade för framtiden
- Vi är en bra bit på väg, men behöver bli ännu bättre och det är säkert angeläget att investera mer än vad vi gör idag. Vi måste även ha underlag och kunskap så att pengarna används effektivt. Om man alltför snabbt bygger om ledningsnätet måste VA-avgifterna höjas, både för att bygga nytt och för att vi inte hinner välja de effektiva lösningarna. Ett av våra mål är naturligtvis att vi ska använda VA-abonnenternas pengar effektivt. Ett annat mål är att VA-abonnenterna inte ska drabbas av översvämningar. Här ska det ske en prioritering och åtgärder ska tidsplaneras.
- NSVA är ett relativt nytt bolag som har stor potential att nå mycket goda resultat, men tyvärr blir inte alla problem ännu lösta så snabbt som vi skulle önska, avslutar Lars-Erik Widarsson.